Joörstug, VI omptttemtta tåturvrr n007 J ofwannämnde central-fommitee inwaldes: Hrr Tersmeden, Dahlgren, Hedengren, And. Eriksson i Kärne, Askengren; samt till supleanter: H:rr Bohlin, v. Häradshöfding v. Oelreich och Fält: famreraren Kalin. (Ö. T.) utrikes Nyheter. Danmark. Köpenhamn d. 9 Juni. (Officielt.) Den 6 dis kl. 91 e. m. föreföll en obetydlig affär wid Fredericia, i det fienden försökte frame tränga med en större afdelning öfwer fördämningen wid Snogböiwägen, men af wåra förvoster och fästningens kanoner blef tillbafas wisad. Den 7 bar fienden endast gjort enkla granat: och bomb fastningar. En granat dödade för of en och fårade fer man; ans nars har fiendens eld ide giort någon synnerlig skada. — Wid Aars huus mar förhållandet d. 6 d:s wäsentligen oförändrat. — Rance naden wid Alssund, hwaruti äfwen kanonbåtarne deltogo, fortsattes tll kl. 7 e. m. d. 6 d:s, samt tirailleringen till kl. inemot 10. Ne: sultatet bäraf war, att wi wunno terraing att framskjuta wår ve rett-kedjas högra flygel. Wär förlust är 2 döda och 21 fårade; is bland de sednare favt. v. Baudissin af första referv-bataljonen. J Sönderborg skadades dessutom nägra byggnader oc) särades twå ins wånare. — D. 10 Juni. (DOfficielt.) Den 8 Juni om morgonen uppstod en artillerikamp emellan fästningen Fredericia, understödd af etribs batteri, och de fiendtlige batterierna. Skjutningen fortfor oafbrutet 33 timma; derefter bar allt warit lugnt. Wår förlust är en död (premierlöjtn. v. Dorn wid artilleriet) och 8 fårade. Bland de sistnämnde är den i fästningen böaft kommenderande artillerizofficeraren major v. Vabl, fom dock är få lätt sårad, att ban ide lem: nat fin post. — Wid Aarhuus war ställningen d. 7 d:s oförändrad. — Wid Alssund war allt åter lugnt d. 8. — Aarhuus Avis af d. 7 d:s förmäler: Fiendens fällning är få widt man funnat erfara oförändrad. Den fiendtliga styrkan emellan Skanderborg oc) Aarhuus anslås till 20 a 25,000 man. En stor fältwakt ligger föder om Honning skog, en annan wid EStilling fjö. — J Hads bärad skola bönderne redan wara få utpinas de, att de sjelfwe mäste tigga bröd af fienden. — Ryska örlogsängfartyget Dttwafdnay, hwars chef förut haft en konferens med högste befälhafwaren på Als, ankom d. 7 d:s till Assens, der det lade fig på redden. Efter ett fort uppehåll fort: sattes resan norr ut, men wäntades dit åter. — En norrsk skeppare berättar, att ban wid Dragö sett twå ryska linjeskepp blifva bogserade af twå ängfartyg. Hertigdömena. Landsförsamlingen i Sleswig öprnades d. 7 d:s med en före klaring från stäthällarskapet om SleswigHolstens ställning i tyska saken och mot Danmark. Det hänvwiste deri till sitt manifest; Sless wigholstens ställning i Tysklands inre kamp war bufmwudsakligen af: hängig af dess förswar mot den yttre fienden. Det hade städse oc förbehällsamt slutat fig til Tysklands enbets: och frihetå:bemödan: den. Nu war det pliat, att ide taga nägot decideradt parti med afseende på sättet, hwarpå detta mäl skulle kunna uppnås. Kunde det ske på annan wäg, än den af nationalförsamlingen föreslagna, få skulle man ide ihärdigt hålla sig till denna; men lika litet wille man redan nu förklara sig bestämdt öfwer de tre fonungarikenas förs flag. För att tillbakahälla den yttre fienden erfordrades regeringens hela fraft; det war def; bögsta mål. Tysklands enbet war utåt på det mest önskliga sätt representerad genom rifsbären; tog man ett bestämt parti, skulle enigbeten i armen lätt störas oc ten yt: tersta fara deraf uppstä; upprättböll man deremot denna enighet, stulle det närmast gagna Sleswigbolsten. Tyskland. AAF NA gunj ministervpresidenten Grävell bar inaif: