Ddert, IE åKrt tabsta om widtagande af öfwerensstämmande steg med afseende på författningen. Beyern bar nu afgifwit en bestämd förklaring i tyska saken. Regeringen uttalade derom sina äsigter d. 4d:s uti deputerade fam: maren. Den desavouerar nationalförsamlingen, men anser Central makten såsom lagligt bestäende och will icke erkänna nägot interimi: stiskt vifg-öfroerbufivud. Beyern will hafwa ett Tyskland med ÖOfters rife, men framför allt ingen, således icke heller någon preussisk, ärfte lig Centralmakt. Dess uppgift är att ställa fig medlande emellan de twå stora staternes, Öherrikes och Preussens äregirighet och att aflägsna denna dualitets faror. Åfwen med afseende på sig sjelf bade Beyern icke tillträdt Berliner förslaget och wille icke tillträda det; men derföre uppgaf regeringen icke sina enhetsbemödanden; den boppades att alla tyska regeringar skulle förena sig om ett nytt Pros jekt på fraonffurterförfottningeng basis, i hwilfet Österrife war inde gripet oc) Beyern betäckt i finansielt afseende; detta nya projekt skulle derefter föreläggas en ny riksdag till revision. — Sachsen skall oförbehällsamt hafwa förklarat sig wilja träda tillbaka från förbundet med Preussen, få framt Sydtyskland och isynnerhet Beyern ide underkastar fig Preussens fordringar. Hamb. Corr. förmäler från Berlin d. 8 d:s, att fredduns derhandlingarne skrida till redsställande framåt; Reedtz har imänga afseenden wisat ett beredwilligt medgifwande. Man fruktar blott nägon mossträfwighet från danska kabinettet framdeles. Palmerston synes hålla fast wid Sleswigs politiska förbindelse med Danmark; men mycket häntyder pä, att freden skall blifwa afslutad på basis af Sleswigs delning efter de begge nationaliteterna (?); hwilfen äs sigt ätminstone uttalas af högt stäende statsmän. Berlin d. 7 Juni. Engelske general konsuln Hodges från Hams burg, som hitkommit i en mission angäende freden med Danmarf, stall genom sin medlande werksamhet här bafwa uppnått mycket gynsamma resultater. OÖsterri ke. Wien d. 5 Juni. Ryssarne bafwa nu förenat sig med öfters rikiska armeen och besatt Pressburg, under det att österrikarne under Heynau lära lidit ett nederlag wid Komorn. Man wäntar ett af: förande flag wid Raab, der Görgey stär med 60,000 man, — Pas skewitsch har i en proklamation meddelat ungrarne, att ban fom menderar ryska armeen. — Welden skall hafwa afgätt med döden. Frankrike. Paris d. 5 Juni. Presidentens budskap skall i morgon upp: läsas i lagstiftande församlingen; det skall upptaga 70 tryckta sidor. — Or de Lesseps är återkallad från Rom, och ryktet förmäler att denna stad blifwit af fransmännen bombarderad. — Från Parseille förmäles d. 1 d:s, att tre regementen erbållit order att inffepya fig till Jtalien. Från Toulon afsändes belägrings-kanoner. — Wdo suppleringswalen har Lamartine från 7 disirikter blifwit uppmanad att ställa sig som kandidat. Jtalien. Från Venedig berättas, att bombardementet upphört och att underhandlingar äro å bane. — 5000 spaniorar hafwa landstigit i Terracina. — Garribaldi har öfwerskridit neapolitanska gränsen, för att förena sig med den armeekorps, som marscherar mot österrikarne. Deosa sednare fordra af Sardinien öfwerlemnande af alla gränd. festningarne, bwilka skola besättas af österrikiska och sardinska trups par gemensamt. England. London d. 5 Juni. De irländska anklagade OBriens och konsorters dödsdom har blifwit förändrad till lifstids derortation till Van Diemens land. — Tredje läsningen af navigationsbillen är bestämd till d. 12 t:s. Ameri ka.