till ett wärde af 930,743 P. St. Det mesta utföordes till Frankrike, nämligen 157,88 ung guld och K ——! Pr Å pe fa .— Ar 4 s Vv L i stänger och mynt till ett wärde af 1,407,992: P. St., och 3,829,019 unz Silfwer i stänger och mynt 2,310,210 unz silfwer, samt till Hamburg 94,864 ung? gald och 195,384 un: silfwer. D. 8 Märs på föremiddagen hade man i Rom det owanliga skådespelet af ett starkt snöfall, så att suön låg 5 tum högt. En i Batikanen befiatlig banne strift omtalar en dylik händelse hafwa inträffat d. 25 Mars 1595. J Loadon wäntar man för Brittiska Muscunr Sesostri s stora kolosala S:aty, hwilken fedau-äras tusenden prydt ruinerna af Memphis. Enligt. ett bref från Reapel har man der efter branden i K. palatset utv en wågg funnit inmurad en jernkista med Spanska dubloner, sannolikt från Carl IIIL.s tid. D. 2 Mars på eftermiddagen kl. 3, observerades i kretsen Hungen (Storbhertigdömet Hessen) ert stort fås geltäg af Bofinkar, fom tåmliger nåra jorden hvirfa lande tågade från nordwest är sydost. Kott forur hora de man ett dan, liksom der waldiga brusandet af ett starkt stormwäder, da på en gang taget ankom och millioner foglar framforo i luften, hwilken deraf alle deles formörkades. Taget fortfor oafdrutet öfwer half annan timma. (Fortsättn. från N:o 24.) Trenne weckor derefter hälsade Sifa åter på fa na enfaldida funder och började samtalet med en bes rättelse om, art den onde hade tagit en Herreman md med hull och har (ett ryfte som werkligen war aff mänt den tiden) och få skulle det äfwen gå dem, om de ej utlemnade flere penningar och waror. Historien giorde fin werkan på de stackars widskepplige menni stkorna. De hade Jamlat en del föilfverpenatnaar ti ett belopp af 8 R:bor, hwilka de allef mm:mans lemna: de till Sissa, utom en mängd klädespers.elar, hwilk mannen liksom förra gången mäste om nåatzen cillföra henne. Åter efter 3:ne weckors förlopp fom Sissa i gen och begärde 30 R:hbdr, emedan bon utem dem (67 kunde göra rått hos mn principal, som annars inon kort tid skulle qdarna bade manaen och hustrun. D stackars husmame folken blefwo saledes beständigt mer ångfliga. Mannen war nu så utblottad, att han e ågde en skilling mera, od) måtte derföre odmjakalt b Sissa utwerka nagra dugars anstand hos Diwe bufwudet; hwilket äfwen bewiljades, emot Och art ha utfäste sig att lemna penningarna bemara i henne .12 San den oluyckttae husmannen hade pantsat