555 Å0 174—s, f VET 4101, TVI SUIME pet, IVETUMSIIUUME IL CH 165 tonstitution, och innan fort kan uppböja fin literatur til samma rang, fom de öfriga ciwiliserade folkslagens. Då Portus gisistan dessutom talas i Btasilien, tid hwilket handlande Nationer stå i förhållande, är det äfwen från denna synpunkt fördelaktigt att känna Portugisiska språket. Men. ehuru Spanska språket ådragit fig samma likgiltighet fom Spanska Nationen, hwilken regeras af Munkar, Prester och Yåfliga Legater, har man likwäl att förwänta, att Spanien ide utan rörelse betraktar Portugals framsteg i kultur, frihet oh handel; men äfwen om detta icke skulle inträffa, äfwen om hädanefter all Spansk literatur i sitt fädernesland undertryckes, om inga andra böcker skulle blifwa tryckta i Spanien, än Påfliga bullor och Munklegender, så bör man befinna, att Spanska språket förtjenar att läras dels i commercielt afseende, då Norden står i wigtiga handelss relationer med Spanien, och då tilläfwentyts många Swenskar flytta tid efter annan til Södra Amerika, der Spanskan talad, dels of emedan Spaniens gamla literatur har en egen karakter, lika stor och imponerande som def fordna Riddares hieltemod, — ett hjeltemod gränjande intill det otroliga och underbara, tid trots för desse millioner wapenföre Saracener, fom drogo från Afrika att uts rota Christendomen, då de Spanske Riddarne lemnades öfwergifne af hela Christenheten, men likwäl wågade med en handfull folk förswara korsets lära, och wunno år 1212 den herrligaste, den årofulas ste feger, fom menniskoslägtets Annaler känna — en seger, fom Mahomet hade hardt nåra ridrfäms pat fig, i det Han på en höjd förskansat fig med pallisader, sammanhängande genom tredubbla ierns kedjor; men denna seger rycktes Honom ur händerna utaf den wäldige Konungen af Kastilien, Hwvils ken, stigande af fin häst, sönderslet jernkedjorna, stöstade inom förskansningen i spetsen för de fis na, och fom Mahomet att flo, och alt att falla, som ei flydde. Ett folk, som alstrar sådana Hjeltar, måsle oc hofwa gigantiska snillen i literaturen, når des ras werksamhet fallit derpå. Derföre har Spanska literaturen att uppwisa en Cervantes, hwilken näst Englands Shakespeare war ojemförlig, och dog samma dag som han, så att werlden på en dag förlorade sitt tidehwarfs yppersta snillen. Spanska literaturen äger oc ett Episkt poåm af Don Alonzo Ersillia de Zuniga, hwilket med Spanska snillets hela originalitet beskrifwit Spanjorer nas härfärder i Chili. Sällan har någon Nation ägt frukcbarare snillen än Calderon eller Lopez de Bes ga, och utan twifwel har ingen nyare Literatur större Skalder än den Spanska, ehuru de i Nors den äro föga kända. Också är Spanska literaturen bekant i Swerige endast genom ryktet; knappasi få, når någre Herrar undantagas, fom njutit H:r Adiunkt Carlbergs handledning uti Spanska språket. Man oris enterar fig hufwudsakligen i Tyska språket, med hwilket Swensta språket är få beslägtadt, att hwart annat ord är af Germanisk härkomst ifrån den tid Hanseförbundet hade sina handelsförbindelser i Norden. Men i Frankrike studerar wan nästan likaså litet Tyskan, fom i Swerige Spanskan. Lika Religionsbekännelser hafwa wäl oc Haft inflytande. Men fom Spanskan, Fransvyskan och Italiens fran äro alla spstrar af Romerskt ursprung, få sluderar man deremot allmänt i Frankrike Spanska literaturen; och når en Mar ontel i sin Art poötique skall bestyrka fina åsigter med klassiska auf: torers exempel, citerar han hwarken Engelska eller Tyska författare, utan enkannerligen ÅJtalienska och Spanska, hwarigenom dess eljest förträffliga arbete ej blir praktiskt nyttigt för Nordiske Läsare, hwilka sällan lärt sig Jtalienska och hittils nästan aldrig Spanska språket. Emedlertid år detta en ensidighet, fom år skadlig för literaturen; det har warit en ganska ensidig bildning i Swerige, att man slitits emellan den Tyska och Franska literaturen, föga studerat den Engelska, mindre den Jtalienska, samt aldeles ide den Spanska; en ännu större ensidigbet har det warit i Frankrike, att man åsidosatt den Tyska, äfwen den Engelska, samt i England, alt man föraktat nästan all annan literatur, utom sin egen, samt den, som stått i förhållande till Bibelspridningen. Hittils har man i Swerige warit ursäktad, att man ide lärt fig, hwad man ide kunnat få lära. Derföre år Swenska ÄAllmänheten Herr Adjunkt Jac. Ti0h, Carlberg förbunden, såsom den förste i Swerige, bwilken utgifmit en Spansk Grammatika, och detta få mycket mer, fom ban ide öfwersatt den från annat språk, utan sjelf författat den, Def Spanska och Portugisiska språkläror äro således en werklig winst för Swenska literaturen. Och som bemälte Herr Adjunkt med första utgifwer Kristomathier i begge språken, har man tillfälle att grundligt lära dessa språk, belst de ens daft funna betraktas såsom dialekter of ett och samma språk, liksom Swenskan och Danskan af det urgamla Nordifka. Det är således en besparing af halfwa mödan, om man på en gång studetar begge språken: om det än ide funnes något dugligt werk på Portugisiska, utom de of den snillrike Car