Utrikes Nyheter. Constantinopel d. 28 Febr. Dagen efter fin ankomst hit begaf fig Herr v. Ribeaus pierre tid Grekiska kyrkan, samt aflade firar derefter ett besdk hos MNeid-Effendi. Enligt berättelse förklarade den förre wid detta tillfälle, att han i sin Monarks namn godkände alla de åtgärder, som Herr v. Minciak widtagit i afseende på Grekerne, och ansåg fig föranlåten att på det alfwarsammaste anmena Porten att ofördröjligen antaga det med England öfwerenskomna förslag til Greklands pas cification, samt att Porten i motsatt fal måste answara för all den skada, fom de Grekiska Korsarerne framdelts funna tillfoga Europas handel o. s. w. Man fan föreställa fig i hwilken förlägenhet Porten måsle fe fig försatt genom denna underhandlingarnas nya wändning, ispnnerhet sedan äfwen Franska Ambassadören numera helt owäntadt gjort gemensam sak med Ryska och Engelska Minifirars ne. En få efterlrycklig åtgärd å Rysslands, Englands od Frankrikes sida tyckes lofwa ett lyckligt res sultat och att blodsutgjutelserna på Hellas jord ändiligen skola upphöra, samt att den under lång tid störda freden snart skall blifwa å:erstäld. — Den 26 dennas hade Herr Stratford Canning ännu icke erbållit något swar på sin rörande Grekernes erkännande öfwerlemnade Note. Paris d. 24 Mars. underrättelsen om de til Spanien återkomne Yortugififfe flyktingars nes afwäpnande har bekräftat fig ; men någon bekräftelse på underrättelsen om Konungens of Spa nien afresa til Pamplona, för att städa fig under Frankrikes beskydd, har ännu icke ingått. Madrid d. 8 Mare. För närwarande afhandlos i det Kongl. Rådet med stlörre werts samhet ån någonsin den wigtiga frågan om krig eller fred, i hwilken ide blott Ministrarne och StateRåden, utan äfwen flre Ledamöter af Castillanska Rådet deltaga. Jngen skiljaktighet i meningarne fran hafwa pppat fig i afseende på krigets nödwändighet, men wäl i afseende på den tidpunkt då man borde börja det. Wien d. 19 Mars. Allmänna Tidningen från Grekland af den 10 Febr. meddelar unders rättelser om några små fördelar, fom Öfwerste Gordon (Befälhafware för 2170 man) skall hafwa wunnit öfwer Turkarne; men de nyafte berättelser från Conslantinopel förmåla, att de til lands och watten utrustade expeditioner för att undsätta Akropolis hafwa helt och hållet misslyckats.