som den anonyme Jnsändaren yttrar, mMara tillräckligt tillfälle aft bedomma, dwem som Ha: ratt 3 em ide meningen är, att sedan den anonyme författaren ku framstält fits sörwända begrepp om Neo raltörens åliggande, få fan ingen längre twifla, att frågan i N:o 49 af denna tidning riktigt blifwit bafswarad. Gkulle deremot den anonpmie författarens mening wara motsatsen, så beklagar jag, att hans tro är falst. Då efter Jns. yttrande, Swenska Tryckfrihets-förerdningen ide känner erdet Redaktdr, få följer odfå deraf, att hwad Redaktöreas åliggande betraffar, har man ingen föreskrift af allmän lag. Jag frågar då: Der allmän lag felar, hwart skal man Då wända fig, Jag tror, att då, såwal fom altid, är det rådligefi, att wända fig Hk vet ige blott sunda men odlade menniskeförståndet, hwilket år oc blir den yppersie lagstiftaren. Någon bälre ledning kanner jag ide — å00 jag hoppas, att Jns. icke ogillar densamma — bet wil saga med andra ord — jag herpes, att Jns. i brist på ans nan lag, antager de allmänt gällande tankelafarna. Den logiska grunden för omdömet är ofulfldts lig. Det bade dersöre warit wida bätne, om Jns. något närmare underfökt den, än att gifwa hån wisning til några punkter i Trydfrijeidsforordningen — detta war högst öfwerslödigt — ty en sådan jur idisk lunskap safna ide en gsålg wanliga Boftryckare. Deremot sakna beklagligtwis wåra manliga scribenter en rått logisk tanfegång; hwarföre des ocksäå händer esomoftast, att afwen såkallade geda hufwuden derföre, att de sakna al logist underbyggnod, ofta bjuda til att förjwara orimligheter oc inse ide det inconsequenta i fina satser. — Sådana exempel framter ty wärr ofta det allmänna lifwet. Man får ju ofta böra i wåra sällskapskretsar, hur mennistor äfwen med en wiss färdighet att tänka och tela yrka dock och enwisas med att förswara saser, fom ide tåla den lindrigaste sranjfs ning och wederlägga fig sielfwa. Sådana menniskor taga ide skäl; sy fastän de hafwa fått ett godt förstånd af neturen, hafwa de dod ide tillräckigt odlat delsamma, för att funna göra riktiga deduks tioner af begrepp samt genom riktiga premisser frambringa ett riktigt omdöme, ö Men tid saten. Eftersom wi nu ide hafwa någon allmän lag, fom fam slita twisten, få må Jns. tillåta mig att med några frågor och swar, uppstälda efter sunda tanfelagar, leda honom fram tid refultatet: bwad äligger Redaktören of en tidning. Hwad är en Ncdaftör? — (ty faftän lagen icke upptager denna benämning få finnes doc en sådan warelse — och jag will weta — hwad ban år? En sådan, fem (efter botstafliga bemärkelsen) ffa i ordningsätta tidningen materialier. Hwad är det att i ereningstälha en tidnings matcrialier? Det år att beinga elt i fit behöriga sammanbang och således undamödja alt, fom på något fått rudbar semmarhenget eller oc sirder mot Religionen, Regeringsformen och den goda lg an man i ordningbringa det osammenhängende eler un j ift uten att i oc med detsamma korcigera skriften? danrödia det akssöläga i en skrift, Nej — emedan ett sädant förforande är juss hwad man kallar korrigera. Eftersom nu Redaktör år en sådan, fom bör iordningbringa det osammanhängande och uns SE bef fe Kötige s år iet bå 4. 3 i a ba: ett i ordningbringa det anslötliga i en Trift är att forrigsra är det ide Redaktörens både plikt o i ; fn ; sirift 2 fom bår torr r ch skyldigpet att i en inkommande o — ty annars wore MRsdaltör ett non sens — en titel, fen ja rande mot fin betydelfe, , föns många andra, ide fmas an man då slutligen förneka Redaktören rättighiten att kerrigera en inlemnad frift? Nej — ide få länge sundt menniskoförstånd gäller; få mi wi foga begreppet särå förständ gäder; få wida man ej mil helt och bälet borts idare får Redaktören tillägga såöom swar på några af den anon ; Redaklören derföre endast ordat om anonyma skrifter, emedan det war en ödla sota ; pan anledning tin denna skriftwexling: att Jn ändarens önskan at få fina grundsatser offentliggjordes kunna likwäl wiknas, fastän Redaktören förändrar sjelfwa framställningsfättet eller uteslutar hwa fom ide hör egentligen till Ämnet; liksom grundidesn i en tafla förstöres icke derförs att ben (Warta förs