om göres någet ljusare och wertom eller en och annan anslötlig figur rättas eller borttages; att ebus ruwäl Redaktören sladnar i answarigket äfwen för en skrifts införande i sin tidning med, så wål so n ulan namn; få år bod den märkliga skilnaden, att, när namnet år under skriften utsatt, få skrifwer edså den läsande allmänheten ala felen på den namngifne författarens räkning — men ide få, då namnet ide utsättes. Att den anonyme författaren wisar snarare fitt sörtroende till Redaktören förmåga ett korrigera hans arbete, än till hans grannlagenhet att ej oombedd göra det — annars bade ju den incorrigible författaren kannat utsätta fitt namn, efter (öm ban ansåg fia wara örwer an ferreltion; att då Redaktören anmodas att nödwändigt låta den anonyma skriften få en plats i dess tidning, få måste äfwen den anonyme författaren underkasta sia wilkoret — Redaktörens rättig het att korrigera. — Ått slutligen jemförelsen melan en god Polismästare oh en Rudaktör år gans ffa upplysande (exempla illus:rant); tv hwad smutshögens borttagande deträffar, få påstär Ännu Redaltören, hwad säkert öfwen den anonome författaren mid nårmare eftersinnande måsle medgifwa, att här gifwas smutsdögar af den beskaffenhet, att ingen ägande rätt kommer ens i fråga och ingen serslild lag, uten blotta sunda förnuftet behöfs för att säga, att de måste borttagas; på famma satt finnes der idger och meningar i en skrift, fom måste borttagas, utan att ägaren behöfwer att pöras i ämnet.