Gotlands tidning – 5 juli 1860, sida 2

Sådana äro i korthet de underrättelser wi lyckats förs skaffa oss. Wi hafwa måst antaga att hwarken Poslkontoret i Wisby efter LandshöfdingesEmbetet kunnat blifwa i okunnighet om den oreda eller det missförstånd, som med afseende på södra landtposten sålunda uppstått. Wi hafwa och wäntat att någon kungörelse skulle af wederbös rande utfärdad, fom wore egnad attsutreda förhållandet och göra för allmänheten klart, hwad den i ifrågawarande fall har att rätta fig efter. Det är i afwaktan på fås dana officiella upplysningar wi hi ttills underlåtit att i ämnet yttra oss. Wi anse oss dock slutligen skyldige att i denna wigtiga fråga uttala wår tonfe, men gifta på förhand tillkånna, att wi blifva tacksamme för hwarje rättelse eller npplysning, i fall wi i något affeende tagit miste eller blifwit illa underrättade, eller ifall någon will framkomma med bättre förslag eller belysningar. Af det sätt, på hwilket den Gotländska landtposten hittils sortskaffats och erpedierats hafwa wi slutat, att landtposten likasom är kommunernas enskilda egendom eller tillhör deras enskilda bestyr, med afseende på hwilka foms munerna borde i wif mening få råda fig sjelfwa. Deraf att postexpeditionerna å Burgswik och Fårösund knnnat under många år ega bestånd, utan att förorsaka någon förändring i landtposten ens från de socknar, fom ligga utom nämnda punkter, från hwilka landtposten till och med fortskaffats på samma skjuts fom statens post, togo wi of derjemte anledning förmoda, att ide heller den nya posterpeditionen å Klintehamn borde i detta fall wålla nås gon rubbning. Och deraf, att landtpostbref hittills uns nat mot ett ringa arwode få behandlas å postkontoret i Visby, wågade wi draga den slutsatsen, att få kunde ske äfwen å postexpeditionerna på landet. Att både landtposten och statens post, så widt sådant fan medgifwas, skötes af statens postexpeditörer, der fås dane finnas, det jörmoda wi wara i de korresponderandes intresse, emedan desse eljest nödgas på olika från Mvarans dra kanske nog afskilda ställen, inlemna eller uttaga sin post; men fan en sådan fördel ite beredas, få får wäl landtposten expedieras af samma personer, eller på fama ma fått, fom förut. Hwad särskildt Wioby angår förs moda wi att äfwen derstädes någon lämplig och särskild landtpostexpeditör skulle, i fall få blir nödigt, funna ans ställas och erhållas utan annat artvode, än den redan wans liga sexstyfwern för hwarje bref. Förefinnas för närwarande i porto eller eljest några olikheter med affeende på landtposten till efter från olika delar af Ön, få böra dessa olikheter funna utjemnas, om nemligen de skilda tingolagen eller kommunerna äro om en fådan enftäms mighet angelägna. Den låttnad i landtpoftföringen, hwilken kommit en del kommuner till godo såmedelst, att landtposten hits tills fått begagna samma skjuts fom statens post, få widt nemligen landtposten haft samma wäg som denna, kan måhända förloras, ifall man åter will frigöra landte posten; men denna förlust skulle i stället ha fwa det goda med fig, att samtliga kommuner sålunda blefwe med afs feende på landtpostens fortskaffande lika lottade, hwarefter en fullkomlig enhet och sammanslutning icke skulle kunna hindras af någon beräkning på de fördelar som åtskilliga intill statspostlinierna liggande kommuner nu anses åts njuta. J annat fall böra sistnämnda kommuner åtmins stone befinnas williga att, till erkänsla för de fördelar de sålunda framför andra åtnjuta, för fina bref erlägga statens porto. Statens fyra postlinier, från Wisby till Fårösund, Clite, Ljugarn oh Burgswik, funna ingalunda tillfredsställa Ons behof af en långt mera utgrenad poftgång, De medelst landtposten beredda bilinierna äro för fommus nikationen nödwändiga, såwida ide många och flora delar af Gotland åter skola dömas till afföndring ifrån den öfriga werlden. Redan dermed borde den hittillswa rande landtpos stens både rätt och nödwändighet få anses bewisad. Och efter de kommnner utgöra det wida större flertalet, dem siatens postlinier icke beröra, så anse wi ock obilligt, att statens porto affordras för bref inom On, hwilka endast under en del af fin wäg kunna ega statens garanti, för att fes dan på landtpostens bilinier fortgå till fin bestämmelse. Tage wi t. er. ett bref från Wisby till Ahlskog, hwilket nu anses böra kosta 12 öre, få tillhör detta under den 31