Gotlands tidning – 30 december 1859, sida 3

(Jnsändt) Också några ord om KFronobetjeningens liknöjd het att beifra lagöfwerträdelser. Till Redaktören af Gotl. Tidn.! Då man, af en i G. T. för d. 18 sistl. November N:o 46 intagen insänd artikel, om Kronobetjeningens liknöjdhet att beifra lagöfwerträdelser, äfwensom af Tit. wid flera andra tillfällen fritt, utan afseende på person eller klass, uttalade åsigter om oskick fom böra räts tas och befordras till ordning, har full anledning antaga, att Tit. icke skall undertrycka ens det ringaste bemödans de att i dagen framlägga olater som i tysthet få bedrifz was, till hän mot lag och allmän ordning, få gör man sig och den säkra förhoppning att Tit i tidningen låter följande komma till allmän kännedom, wäl icke för att ans klaga kronobetjeningen för liknöjdhet att åtala lagöfiverträs deljer, men för art wäcka den att litet mera for: ska efter hwar och huru lagöfwerträdelser förs öfwas, och ife lugnt inwänta angifwelser och blott ans ställa åtal på grund af sådana. Hwar och en som understundom färdas på wägarna, eller bor och wistas på wåra Landthamnar, ja i sjelfwa den gamla Hansestaden Wisby, känner nogsamt och läs rer med handen på hjertat funna utan fomwetsföredråels fer intyga, att med utskänkningen utaf spritdrcker af dera till ingalunda berättigade, icke går så alldeles rätt till. Man har swårt sedan den gamla goda tiden att ligga bort wanor, och man tycker fig göra en stor fynd, om man skulle wägra fin resande medmenniska och wän, fom puftar utanför ens dörr, en eller annan jumfru bräns win, att hälla antingen direkte i halsen eller i kaffe fås fom grädda; och på sådana ömmande skäl, utmånglas ås vet om på dessa puftftällen, opåtaldt bränwin i mängd. Man har wisserligen gjort fig flora förhoppningar att bränwin knappt skulle tålas på Landthamnar och att lönns krogar der minst skulle finnas, sedan ifrån en af dem för ie länge sedan utgit en proklamation i riktning, att all utskänkning af spritdercker öfwer hela landet skulle utros tas. Men, o we! just om samma hamn gå de förunders ligaste rykten i afseende på brämmvings-utffänfningen, Man känner att dit forslas flora qwantiteter bränwin, men man känner icke så noga konsumenterna på stället. Troligt är litwäl, att reqwirenterna icke sjelfwe förtära det eller, utan gentjenst, låter det gå genom fina arbetares hals sar. Det synes wäl åter att en eller annan landtman hjelpes med ett stop eller så, på det sätt att han hos den ene patronen köper fig 154 kannor och säljer 15 kannor till en annan patron, ech således får i behåll ett stop, samt att rå sådant wis ankaret med sina 15 kannor och ett stops påfyllning regelmässigt paferar patronerna emels lan. Lösningen af denna knut wore onekligen en wärdig uppgift för Herrar Polismän. — J staden finnes ett Minuteringobolag, hwari större delen af stadens Hands lande) äro intressenter, och att döma efter hwad från ondra städer offentliggöres, men fom här hålles Hemligt för andra än intressenternas egna kassakistor, måste Bos laget förtjena icke få få tusentals Riksdaler. Man uns De således skäligen wänta att några underslef från det Håls let ej borde ega rum; men Gudnås! det är icke guld allt det fom glimmar, och man får derföre någongång fe hans delöråfningar hwari debiteras: An., Lemnadt penningar till I Fanna Bränwin eller I kanna RommMeningen med denna artikel är som sagdt, att mwäcs fa wederbörande, de må wara Handlande eller egare till platser hwarest wägfarande pusta, till besinning, att fam: hället finner fig bäst af att hwar och en fin fyfla sköter och ingen intränger i en annans rättigheter. Artikeln har oc till fyrte att få Kronobotjeningen till litet mera nit i fina sorskningar efter otillåtna Utskänkningar, emes dan wi hafva nog af tillåtna. Och man bör un ite ensamt hänga de små ech låta de flora gå, fom ords språket lyder. Arwen i defa frågor har man samlat och skall ännu samla eu mängd fakta, för att framläggas för länets ni tiske och älskade höfding, enär han, fom önskligt är, snart warder till landet återkommande. Alskare af allmän ordning. ) Rättare fagdt stadens Consuler.