Gotlands tidning – 30 december 1859, sida 3

VM MHR csk lerall--all-—-all etc. Hvad säges om detta? Bara den stumpen uppväger en hel opera af Rossini och alla Strauss kompositioner tillsammantagna — der är snille, der är poesilk Nu är mannen inne på sitt älsklingsthema och Gud nåde den stackars frågvisa musikälskaren, ty nu öfversvämmas han af Mozart och fullkomligen dränkes af Beethoven. En Musikkännare trakterar antingen Violin, Violoncell eller Piano, alla andra instrumenter anser han under sin värdighet. Ilan talar mycket om att spela a prima vistas och kan aldrig något utantill; det är ej förenligt med en Musikkännares värdighet att göra musik utan noter. Han har en gång i sin lefnad spelt till dans, men ingen vågar alludera derpå utan att ådraga sig hans eviga fiendskap. — En gång i veckan spelas qvartetter hos honom, hvarvid Professor W. spelar 1:ste violin, Hr Y. 2:dre, han sjelf alt och Assessor Z. cello. Då njuter man. Nog händer det, att Assessorn med sin gnällande stämma infaller: ovänta lite mina Herrar, vänta ett grand, jag observerade ej återställningstecknet — låt oss börja på Allegrosatsene — eller att Kamreren tar A i stället för Ass och fortsätter dermed hela qvartetten igenom — man tar om igen — man arbetar i sitt anletes svett — Assessorn är två takter före, och Kamrern en takt efter då man kommer till slutet. Assessorn repeterar nu de två sista takterna för att vara med och Kamrern, för att visa att han ej heller är bortkommen, slutar på näst sista takten. — Allt detta gör emedlertid ingenting, man har ej tid att reflektera öfver småsaker, man spelar Mozart och då är ju allting förträffligt. Man torkar svetten ur pannan, gnuggar händerna, nickar åt hvarandra med ansigten strålande af triumf. kamrern vänder sig till en musikälskare, som är inbjuden och hela tiden sutit med en min som tydligen