Gotlands läns tidning – 17 december 1858, sida 2

började dock att grundläggas redan 1020); Upfala Dom kyrka började att byggas mid flutet af sistnämnda århuns drade, blef inwigd 1435 och färdig några År sednare; Linköpings Domkyrka grundlades mellan 1138 och 1151, blef till större delen färdig 1260 och alldeles fullbordad 1500; Storkyrkan i Stockholm grundlades 1260, och under samma årbundrade bygdes Strängnäd Domkyrka; o. s. w. Man finner härar, huru sent det började och bur långsamt det gick med de egentliga ften-fyckobyggnas derna på Sweriges fastland, oaktadt Kristendomen redan i förra hälften ar 800:talet der börjat predikas. Kams pen mellan hedendom och kristendom behöfde tid, och lång: samt weko ur folkets finne Walhalls gudar för Kriftus och Maria. Emedlertid, och med förestående uttryckliga anmärks ning emot tillförlitligheten ar de Strelowska årtalen för kytkornas byggnad, hwad enkannerligen de äldsta angår, införa mi dem här i tidoföljd ordnade, och widfoga inom parentes och med anföringsstecfen det sätt, hwarpå foctens namnen äro skrifna i nyssnämnda Vifitations-Drdning, och det i bemälda Ordning wid några kyrkor utsatta års tal, fom troligen antyder Bifitationszår, samt det fluns dom uttryckligen anförda byggnads-året eller annan ans teckning. Märkligt är, att wid några öfwerensstämma det Strelowska byggnadssåret och det Linköping ska VBifis tations:året med hwarandra, säsom wid Hoarän (1200), Ganthem (1210), Kräklingbo (1211) och Hangwar (1218). Ar 1029: Botajrs (trä-)ryrka i Wall och Fardtem (Farthem, Il...) Ar 1030: S:t Peders kyrka i Wi; mid samma tid: Stenkyrka (Stenkirkia, inwigd 1225). Ar 1040: Sjonhem (Sianeym, 1230) oh Hafdem (Haffthem.). Ar 1046: Dalhem (Dalhem, 12090), Klinte (Slintij, 12317), Hamra (sSJjambrj) och S:t Lars i Wisbv. Ar 1049: Atlingbo (Utlingabo) och Eskerhem (JHyffelhbem, 11967). Ar 1040: Hablingbo (Hagbarlinghabo), Elinghem (Elingtahem, 12407) och Wäte (Qmwerhium). Ar 1052: Gothem (Gaautheym, 11997), Follingbo (Forthingaboe, 12227), Gammalgarn (Gamblogarn, 12367) och Rute (Rutar, 1260; år 1290 blef för Rute tyrtas bruk en kyrtobok, Liber matricularis. enligt andra handskrifter: en Morgonbönebof, Liber matulinalis, skrifwen). Ar 1058: Wenge (WBengi, 12367), Sanda (Sandum, 12217), Lewede (Lierwidj), Lye Lynum) och Bariingto (Bardlingaboe, 1200). Ar 1072: Wamlingbo (TSamtlingabo), Kellunge (Kelungi, 12097) och Ala (Alum, 1149). . Ar 1086: S:t Drotten i Wisby, Lärbro (Lethubro, 1211), Oja (Dija, 12327), Alwa (Alwa, 1221), Barda (Gardum, 12007), Othem (-Ootbem, 1211; år 1336 blef Othems pressihus uppbygdt af Herr Nicolaus). Ar 1090: Grötlingbo (Grottingabo, 1199), Hejde (Heithum, 12397), Mone (Ronum, 12367), Westkinde (Wejbinde), och S:t Muchaöl i Wisby. Ac 1091: Bara (Barum) och Walstena (Walgustein). Ar 1096: Hörsne (4Horssnj, 12394), Burgs (Burss, 12407) och Fole (4Folij, bogd 12800). Ar 1097: S:t Olof och S:t Nicolaus i Wisby. Ar 1122: När (4Neer, 121 1Is4) och Tau (4Law, 12144). År 1130: S:t Hand i Wisbo och Martebo, (4 Martaboca). Ar 1139: Lummelunda (4Lomaltum, 12964). Ar 1160: Atskog (4Alsko, 12390), Stånga (cStangu ma), Gifta (aEvrftaw, S:t Catharina klostet i Wiotv. År 1166: Fårö (LFaröö, 13240), Fleringe (aFleytinge, 12324), Fide (ÅFethut), Ardre saArdrum, 12664), Fröjel (KFroale, 12220 och Tofta såTuptu, 12440). Är 1167: Wall Wallj. 12 ..) och S:t Gertrud i Wisby. Ar 1169: Eista, för hwuken Strelow altfå har 2:ne olika byggnade-år, Nygarn eller Östergarn s4Nvagarn4), Nortlanda (cNorlandumj, Bunge (4Bungi, 12214) oc Dit (gBelij, 1246). Ar 1182: Näs (eessa), Etelhem såEvtelem, 12180, Björke (4Bttecum, 12604) Hall (CHalldrina! och Ekebv (KEkebveaj. Ar 1190: S:t Maria i Wisby oc) Boge (ÅBoghia). Ar 1196: Halla laddallma och Bro laBroar, 12360. 2 Ar 1199: Stenkumla, (åSteinkumblum, 12400, Löjsta (KCLevstume) oh Mästerbv scMeystabye, 12 .. 4. Ar 1200: Hogrän (CHaugren, 12000, Endre (ÅEndrar, 12977), Lokrumme (Laukarum, bygd 12774,) Anga (åAngum, 12860 och Gand. — Ar 1201: Westerhejde (4Westreidara) och Silte luSilthaw. År 1210: Ganthem (CGontheym, 12104) o. Hemse (Hemsija). Ac 1211: Kräktingbo (eKreclingabe, 12110. Åre 1218: Hangwar lesdangmwerj, 12180, Sundre laSune dra, bygd 137041 Butte scButtumo och S:t Jöran mid Wisbv. Ar 1249: Helwi ladHelgamij, 12390, Wiklau laWiclamwy, 12620 oc Eke (KEykaa). Ar 1281: Gärum (a Gereyma) och Hejdeby (eHenhvbvec). Ar 1287: Träkumla (Trekumblum, inwigd 12760. År 1289: i Lve kyrktorn upphängdes detta år de första kyrtklockorna på Getland. ö Följande kytkor äro uteglömda i den Strelowsfa, förteckningen: Sproge (Spragum), Linde (Lindum!), Westergarn (Garna), Guldrupe (Gudurpi), Heinum, Hedenyem (Hetaeim, 12367), Akebäck (Acubech, 1149) Tingstäde (Tinglterj). För den sistnämnda har Spegel i fin handskrift vRudera Gotlandica eller Gutilands Karmrtåårtalet 1169. . Om några sockennamns ursprung och betydelje Har Strelow följande, mer och mindre viktiga uppgifter, fom hår, för nöjes skull, anföras: Fardhem, den första fyr fan i Söderstredingen, fick sitt namn deraf, art alla färdades till den i fordomtid. — Eskelhem, efter en böfding Eskild. — Ala, den första kyrkan i Kräklinger Tina, få kallad emedan alla sörte dit. — Hablingbo, af Hagbard, som ligger begrafwen i en hög, strax wid förfan. — EKlinahem, af Eline Qwiel?2). Wåte, bvad