Gotlands läns tidning – 17 december 1858, sida 2

Gotlands Krönika. (— När G. L. T. sednast, i N:o 27, afhandlade detta ämne, omtalades Kristendomens inrörande, de första kyrkovvagnaderna, nemligen Borajxes af Akebäck trä-kyrku, hwars plats sedan blef tallad Kulstäde (i Wall), densammes till S:t Peders ära inwigda korka i Wi (Wiobv), Lickaje den Wisces korka Stenkorta, och tyrkorna i Atlingbo och Fardhem, samt öns andliga lydnad under Biskope-stolen i Linköping. Bristande utrymme har hittills hindrat fottsättningen: i stället för att wara en tidning med artiklar och följetong, bar G. L. T. åt annongser och kungörelser måst upplåta ett wida stötre rum än fom dertill war afsedt när wid årets början utlofwades, att Gotlands ån valfolla de för lättare läsning beräkneliga fpals nal — J fin Guthilandiske Kronike, sid. 139—143, har Strelow en lång, men högst oredig och till en del får kerligen mycket otillförlitlig uppgift på de gotländska fyr kornas byggnadsår. De uppgifter, fom tillhöra 1009: talet, äro troligen alltför tidiga. Då Kristendomen först år 1030 blef predikad på ön, och då införd med war kenmakt och tmwångs:dop, är det wäl föga troligt, att på nämnda århundrade något kristet kyrkowäsende kunnat hiuz na ordnas med prester och kyrkor, och helst i få stor far la fom bår blef fallet. Endast för några få af Got lands kyrkors byggnad och inwign ing har man hiftoriftt säkra årtal, nemligen för S:t Olof i Wioby, hwars bvagnad börjades 1102 eller 1103; för S:t Maria i Wisby, inwigd är 1225 (enligt inwigningebrefwet, fom finnes qwar); samt för följande kyrkor enligt en game mal, på latin författad handskrift, upptagande Linkös pingå-Biftoparnas -Bifttattons-ordning på Got land, neml. Stenkyrka, imvigd år 1255, Träkumla ins wigd 1236, Lokrumme bygd 1337, Fole bygd 1280, Suadre bygd 1220. Dessa historiska uppgifter böra ide lemnas åsido, då man för de andra kyrkorna, i brist på urkunder, will försöka fig med gissningar. Den få fal: lade Romaniska öfwergangostilen (hwars kännetecken är blandad vundbågss och fretabagassfiil i hwalf, fönster och portar) hwilken fil utmärker de flesta af Gotlands fyr for, anses hafwa warit rådande omkring sednare hälften ar 1100-talet, och ungefär omkring denna tid torde de äldsta af dessa kyrtor wara bygda. Manga af dem åro dock i sednare århundraden förändrade, utmidgade och tills bygda. Wigtigt torde och i detta afseende wara, att bes