Gotlands läns tidning – 6 augusti 1858, sida 2

Nrouvkalkfugus:weden. ca Forts.) Det är således först 1706 fom rätt tid fatteboden ingår fom ett bestämdt wilkor i artendet och efter denna tid, intill 1737, sones brutet hafwa drifwits, hwarpå allmogens benäms ningar å weden oc än i dag häntoda, med twänne slag ar med: Pöopived, af allmogen uphandlad wanlig koltugnswed, och Pronived eller från kronan köpt räntewed. Den förjtnämns da, töpweden — såsom antydt — egde kaltugnsegaren eller ars rendatorn af Ålder företrädesrätt att till gångbart pris af alls mogen få tillbandla fig; tid tronweden åter, eller kronans i ors dinarie räntan ingående skattewed egde han ursprungligen ingen rätt alls; kalkugnsweden war från början såsom en alla faltz ugnsegares (privilegtis) rätt i kontraktet ide intagen, men ränteweden blef det sedermera (förmodligen) på det att icke arrendatorns sedwanliga rätt skulle af andra köpare afskäras. Då sedermera, när handeln med skogsefferter blef fri och skyldigheten, såwäl å allmogens sida, i allmänhet, att till ugnen framföra fom den owilkorliga rätten å kalkugnsegarens sida, äfwen i allmänbet, att få tillhandla fig kalkugnsweden, uphörde, har ett dolikt förhållande likwäl ide inträffat i hwad anginge allmogens föyls digbet att framskaffa wed, särskildt, till tronans ugn; twertom bjuder Kongl. Resolutionen på allmogens, ifrån Södra Håras Det, klagan och beswär i dylikt hänseende, af den 12 Mars 1729 att angående den sötte befrielsen från kalkugnswedens förande till Wisby stads kronokalkugn, få fan Rongl. Maj:t ingen ändring gjöra i det som före derutinnan wanligit warit. Kronans rätt, beträffande åter ränteweden, att uptaga räntes persedlarne in natura, uphörde 1719 (2) och allmogen har äfwen utt 71723 års Resolution på def särskildta beswår uti Södra Häradet, ifrån skattewedens utgörande blifvit befriad. Också finnes, efter 1737, då kalkugnen, skiljd från