Gotlands läns nya tidning – 2 november 1865, sida 3

Om Walnötträdet oc dess odling i Swerige af Professor Carl Palmstedt. (Forts. och slut fr. föreg. N:o). Walnötträdet (Juglans regia) skall från sitt fädernesland, Persien och norra Asien, blifwit öfwerflyttadt til Grekland, om kring 700 är före Kristi födelse kommit till Italien och derifrån fedan till de af Romarne eröfrade franffa provinferna. Småningom blef det fortplantadt i Tyskland, der Det sannolikt i anledning af fin härkomst från Jtalien (Väljdlend. Walenland) erhöll namnet Wallnupbaum. Genom de handelsrelationer Wisby i medeltiden hade med de flesta civiliserade länder i Europa, der walnötträdet wäxte, är anledning förmoda att, bland andra säll. synta träd och wäxter, walnötträdet derifrän blifwit öfwerflyttadt till den mättiga Hansestaden. Trädets prydlighet och öfriga egenskaper, samt fruktens anwändbarhet, hafwa utan twifwel ådragit sig de inflyttande andliges uppmärksamhet. Klosterträdgärdarne i Wisby torde warit de första som inhyst detsamma och der det så länge med omsorg wärdats, tills fienders anfall spridde död, plundring och förstörelse äfwen inom de heliga murar, der Gud dyr: kades ej blott i bönen, utan äfven genom omwårdnaden af mwärtz rikets fröna och nyttiga alster. Man fan förmoda, att några mwals nötträd räddats undan förödelsen, samt att deras och affomlingar nes frukt tjent till en tid efter annan möjlig fortplantning af de träd, fom tillwäxt, förgatts och lemnat rum för yngre generationer, tilldess den stränga winterkölden är 1740—174 , fom von Linne berättat, förstörde bade mulbärsoch walnötträden. Om tänksamheten lemnade dock, genom plantering af nya walnötträd, i arf ät efterkommande de sköna, wördnadsbjudande exemplar, fom i det föregående blifwit omförmälda. Den fom fer ett wäl wardadt, frodigt wäxande äldre mal: nötträd, finner att det utgör en prydnad för den trädgard eller park, der det funnit ett lämpligt rum; men det är fändt, att detta ädla träd tillifa innehar ett rum ibland de nyttiga af fina stamförwandter. Bladen, kokade i watten, anwändas bade af lätare och ide läkare i Tyskland, såsom bad, för att bota skrofler. lo k(k(k — —