Gotlands läns nya tidning – 26 oktober 1865, sida 3

Riksregalierna och hette: Kronan, Spiran, Svärdet, Äpplet och Nyckeln.) Svärdet t. ex. på hvilket den tappre och skicklige Underamiralen Claes Uggla hissat sin flagg, förde 96 kanoner af metall, Applet 90 kanoner och de andra uppräknade voro väl ungefärligen lika stora, utom Kronan, som var betydligt större och det största skepp man då för tiden visste af, hvarföre det ock kallades Stora Kronan. Det förde 128 ) kanoner och en besättning af 1,100 man. Öfverbefälhafvarens flagga blåste på detta kolossala skepp. Deremot voro de Danska och Holländska skeppen betydligt mindre. Det största var Tromps Amiralskepp Christian V, som förde 86 kanoner (således 42 eller 48 mindre än Svenska Amiralskeppet) dernäst Juels Chwurprinsen 76 kanoner och det tredje i storlek vice Amiral van der Heuvels Waesdorp (ett Holländskt) 68 kanoner eller föga mer än hälften af Stora Kronan. Amiral Alemondes skepp Delft (också Holländskt) förde 62, men alla de andra linieskeppen 60 eller derunder. Oaktadt denna skenbara öfverlägsenhet hade Svenska Amiralen väl knappast vågat, såsom han gjorde, att uppsöka den förenade fiendtliga flottan om han vetat att den berömde Tromp med en hop Holländska Örlogsmän kommit Danskarne till hjelp, men härom var den Svenske Amiralen okunnig, ty först 4:ra dagar innan Svenska flottan råkade den allierade, hvilket inträffade den 1 Juni (12:te efter nya stilen) hade Holländarne stött till Danskarne. Före denna förstärkning utgjorde Danska flottan blott 14 å 16 linieskepp med några fregatter och mindre fartyg och ett kanonantal af omkring 700 (kanske mindre men säkerligen icke mera) och mot denna styrka utgjorde Svenskarnes 40 linieskepp och fregatter utom mindre fartyg med 2,000 kanoner en så betydlig öfvermakt, att Svenska Amiralen, äfven med sitt oöfvade manskap, kunde hoppas besegra den, om han lyckades träffa den, innan de väntade Holländarne hunnit fram. Derföre satte också Svenska flottan, när den den 19 Maj gått ut från Elfsnabben, kurs på Bornholm, i hvars grannskap den boppades finna Danska sjömakten och der den också mycket riktigt fanns, men icke vågade invänta Svenskarne, änskönt Danskarne erhållit förstärkning den 14 Maj under Holländska Schoutbynachten Alemond och den 19 under Danska vice Amiralen Jens Rothstein. Juel hade, varnad af sina s. k. Brandvakter, d. v. s. advisfartyg, om Svenska flottans annalkande, lättat och gått till segels den 23 Maj (gamla st.) samt styrt vestligt mot Stevens Klint. Här blet han ytterligare förstärkt med Holländska hjelpescadren under den berömde Tromp och andra Danska örlogsmän, så att flottans kanonantal förökats med omkring 1,000 kanoner. Men innan vi skildra de fiendtliga sjömakternas sammandrabbande, vilja vi först anföra ett och annat om Danska flottans tillgöranden under samma sjötåg, innan den stötte ihop med den Svenska, och det så mycket hellre, som dessa tillgöranden höra till Gotlands historia. De under) Alla dessa stora skepp skola hafva genom olyckshändelser gått förlorade. Stora Kronan kantrade och förgicks i det olyckliga sjöslaget den 1 (12) Juni 1676, Svärdet sprängdes i luften i samma slag. Applet lär kommit på grund kort derefter och Nyckeln sjunkit i hamnen. v) Så stort uppgifves kanonantalet i Svenska under