Gotlands läns nya tidning – 17 februari 1865, sida 2

—— ——ä—— — —ä ——hsj—— —ä— ——75 de händelser. Under denna ängsliga väntan på hvad som komma skulle, syntes hvar och en förbereda sig på det värsta. Också var det ingen skonsamhet att hoppas af denna grymma fiende, om hvilken J utan tvifvel hafven hört omtalas huru fruktansvärdt han for fram under krigen i Finland och äfven i vårt eget fädernesland, under det föga ärofulla krig, som af Carl XII:s syster, drottning Ulrika, och hennes gemål, Fredrik I, fördes efter hjeltekonungens död. Hvad hindrade honom att uppföra samma blodiga scener, som i våra dagar blifvit föröfvade i det olyckliga Polen? Intet; ty på den tiden fanns — såsom förut blifvit nämndt — icke en enda soldat, som kunde ledt ett sjelfförsvar; dessutom var folket obeväpnadt, hvilket utgjorde egentliga orsaken till ryssarnes lyckade besittningstagande af ön. Slutligen, efter några dagars ängslig väntan, anlände de första ryssarne till staden. Jag och min mor stodo vid detta tillfälle uppe i ett vindsfönster och åsågo derifrån den fruktade fiendens intåg. Först kom en ensam ryttare sprängande genom gatorna likasom för att rekognosera. Sedan följde stora massor af ryssar, i spetsen företrädde af trumpetare, hvilkas instrumenter gåfvo ett illalåtande och skärande ljud ifrån sig. Emedan ingenting var förberedt till de oväntade gästernas emottagande, lägrade sig ryssarne på gasorna utmed husraderna, tills inqvartering kunde företagas. Antalet af de på ön landstigna ryssarne sades uppgå till omkring 6,000 man; men