Gotlands läns nya tidning – 8 december 1864, sida 2

Förbättradt fiske. (Abo Underrättelser, 1864). Kommerserådet Julin, fom af Kejserliga Finska Öushållningss sällskapet blifwit ombetrodd, att i samrad med en dertill utsedd fomitt, söka ibland den finska frärallmogen och förnämligaft den aländska införa ett förbättradt fätt att fanga och insalta de fiffforter, hwilka wid wara kuster allmännast förekomma och hwartill ans slag blifwit förlänadt af ett engelskt sällstap benämndt Wännerne, har till hushallningssällskapet afgifwit en berättelse om den lyckliga och förhoppningsfulla utgangen af fina senaste sträfwanden i oms förmäldt afseende, hwilken wi göra oss ett nöje här införa: Börwifad att Kejserliga Finska Hushallningssällskapet med intressse stall taga kännedom om hwad jag under loppet af nu förs flutne sommar lyckats uträtta i afseende å ett förbättradt fistesätt sawäl af strömming som äfwen af sakalladt storsiste, tar jag mig friheten meddela följande: Sedan jag på warwintern genom ryska konsuln och riddaren berr I. P. Stare i Wisby erhållit en duglig fiskare från Gotland, för att sasom instruktör inöfwa den finfta stkärallmogen uti det gotländska fifferis samt insaltningssättet, infann fig nämnde inftrufs tör wid namn Liljegren i slutet af juni manad i Abo och emots tog här den modellbat fom jag ocsa från Gotland hade införfrrifwit jemte ätftilliga gotländfta fistnät för ftrömmingss famt krokar för torslfiske. Efter det Liljegren härstädes kompletterat nödiga fifferi-reds slaper samt försett fig med materialer för batens iordningställande, afreste han till sin bestämmelseort Kökar kapell på Aland, der han emottogs af vice pastor Grönroos, hwilken godhetsfullt redan förut bade lofwat söka förmå kökarboarne fästa uppmärksamhet wid det getländsta fistningssättet och att jemföra detsamma, burnwida det werkligen hade nagra företräden framför det i aländska stärgarden brukliga och saledes med nagon fördel, der och på andra finska kustorter i en framtid kunde införas. Emedan Kökarboarne innan nämnde Liljegren war ditkommen, hade wisat sig mycket ogina till företagande af försök med fremmande fiskesätt, ansag jag mig böra bemyndiga pastor Grönroos att utlofwa ät de män, fom ffulle ätfölja Liljegren på fiske, näs gon passande andel i fangsten samt dessutom en mindre dagspens ning, för att salunda förmå dem att deltaga uti det nya fiskesättet. Sedan Liljegren framkommit till Kökar och efter en på dit resan adragen sjukdom tillfrisknat, meddelar herr pastor Grönroos följande: Sedan flere of Kökarboarne efter erhallen underrättelse om Liljegrens hitkomst, tagit hans medhafde fistegarn och öfriga redskap i närmare stärskadande, föredrogs instruttionsfragan med alla dertill hörande detaljer wid offentligen utlyst kyrkostämma, derwid flertalet af kapellboarne wisade intresse för saken samt ut talade sin beredwillighet att följa Liljegren på fiske, emot wilkor att sasom aflöning eller dagspenning erhalla en tredjedel of fånge sten, under förutfättning af helst nägon om oc mindre betydande fangst, och skulle saledes det af herr kommerseradet utlofwade pens ningebidraget allside komma i fråga. Efter det nämnde bestämningar wid kyrkostämman woro ofs werenskomna midtog Liljegren fin werksamhet, hwarom berr paftor Grönroos i bref af den 26 september srrifwer: 3 anseende dertill att mycket häftiga stormar med owanligt bögt sjöwatten och starka strömsättningar under nästan hela angusti