Gotlands läns nya tidning – 24 november 1864, sida 3

Atta år härefter inträffade åter en natt med aska, storm och regn; lik den vi i början af denna ber ättelse omtalat, då en af de på Tyskland gående ångfartygen plöjde Ostersjöns vredgade vågor. Alla passagerare voro vakna. Fruntimren qvidde i sina hytter, fruktande i hvarje minut att det knakande fartyget skulle träffas af blixtens eld eller slukas af det böljande hafvet. Männen ater, lade starkare band på sina känslor, men blekheten på deras anleten förrådde hos mången dödsångesten i hjertat. Ovädret tilltog, och snart såg man alla, qvinnor, barn och min, om hvarandra i salongerna och i gångarne. De som hade en make, en far eller bror, sökte honom,