Gotlands läns nya tidning – 27 oktober 1864, sida 3

öde. Motiverna fom de 13 nej stödja fig på, hafwa förmår nat of; och hwarje wän af upplysning maste bellaga att de utta lats af en person med anspråk på bättre wetande. Att mwmåra (all mogens) representanter welat wara sparsamma, derföre hälla wi dem räkning; men att deremot af njugghet stöta t. o. m. egna fördelar tillbaka och lyssna till få underhaltig motivering, bewisar ingenting mindre än just nödwändigheten af en fullständigare folk: upplysning. Man har sagt: finge arbetarens barn weta mera än minimum, more fara mwärdt att de förlorade hagen för avbete. Jcke meta wi hwad det der minimum, är för en betydelsefull term, men nog begripa wi att talaren trott fig weta mer än detta funs stapsmatt och nu genom egen perfonlig erfarenhet mwelat ängeftfullt marna andra från en sadan fara. ÅÄr wetandet säå farligt att det förtar hågen för arbete: hwarföre då ej frida den wärde Lands: tingsmannen till riksdagen för att med ens få bort skolorna, fom utan twifwel äro den farliga upplysningens förnämsta organer. Men ingen regel utan undantag, och det är ganffa möjligt att meningen talar en skonsammare uppfattning. Det är måhända ffadligt endast det fom ligger mellan folkstolans minimum och mas rimum — ide hwad fom är deröfwer eller derunder. J så fal borde man wäl wända fig till sockenskolmästrarne, fom skola meds dela dessa farliga kunskaper, och litet bättre än hwad hittills skett strapa upp dem, få att de förstodo urskilja mellan herremannens, bondens och arbetarens fon — få att ingen skymt af den ädles dröm om den förhatliga ftändscirkfulationen redan mätte sticka fram — synnerligen sedan de så rundligen blifwit aflönade med 400 Ror, så att ide ens mänga af wåra stalldrängar ha få mycket — ihägfomr mandes likwäl, att drängarne få wi sjelfwa aflöna men till ffol mästaren betalar staten oftast hälften. Nu säger den märde tala: ven widare, att det mill tydas, fom om tidens riktning just wore att göra folkets barn till allt för lärdt folk, följaktligen maste man antaga att han sjelf ej tillhör folket; och oss vinner i minnet hwad Thorild sagt: CEtt folk utan upplysning är ett omyndigt barn Det minsta hämmande af Allmän upplysning, är en mine aj Despotism, en wink till Träldom. Men afunden är den låga själen förträffelig; den äggande wanmakten i sin styrka! Hon skulle winna kronan; och sårar endast den ädles hand fom tar den. Ad om de ädle känna afund, hwad skall uflingen känna? Allas Far är Bonden än An i denna dagen; Le ej, ty du har, min män Bondens bröd i magen Bondens ull uti din rod: Derför lagom, lagom Pod! Hemmansegare.