Gotlands läns nya tidning – 27 oktober 1864, sida 3

Nog! föll Arne henne i talet; den dagen skall då icke blifva långt aflägsen. Jag ämnade först resa hem och laga allt i ordning till min sköna bruds emottagande; men nu ändrar jag åsigt. Heldre än att ni båda ännu någon tid skolen qvarblifva här och hafva det så, som nu, heldre ber jag att redan i morgon fredag få taga ut lysning. Vi resa då genast efter vigseln och hjelpas sedan åt att ordna alltsammans. På detta förslag ingick fru Möller med glädje och ganska riktigt blef lysningen redan följande dag uttagen. Fru Möllers vän, en beskedlig snickare, fungerade vid detta tillfälle som brudens far och den norska doktorn följde med, å brudgummens sida. Förlofningsringarna hunno ej bli färdiga förr än om aftonen af sjelfva lysningsdagen. Emellertid gick Arne Thorsson att göra sin uppvaktning hos öfverste Kalms. IIan ansåg det såsom sin skyldighet, när han der blifvit så hjertligt och väl bemött, och af det mottagande han nu rönte kunde han godt sluta, att han var en gerna sedd gäst der i huset. Liksom Henny hade rodnat vid hans återkomst, så rodnade äfven Jenny; men hon lade band på sig, för att synas lugn, och således var rodnaden så hastigt öfvergående, att hon hoppades, det den unge brukspatronen ej måtte hafva sett den. Han hade det likväl och det gjorde honom ondt. Ty allt för väl märkte han hur det stod till med den stolta Jennys stackars lilla hjerta och han