Gotlands läns nya tidning – 1 september 1864, sida 2

Article Image
— Det finnes inga Pyreneer mer7, fade ud wig XIV, och det synes som detta yttrande nu blifwit förwerkligadt. Jernbanan öfwer Pyreneerna är mur fullbordad och öppnades högtidligen den 15 Augusti, Na poleonsdagen. Man reser nu direkt, utan ombyte, emelfon Madrid och Paris, hwilket ej torde wara utan be tydelse bade i politiskt och socialt hänseende. Det anses äfwen fom ett högst märkeligt faktum, att den höga bergs kedja, som i en enda oafbruten sträcka går från Alan tiska hafwet till Medelhafwet och bildar ett naturligt balwerk mellan Europas sydliga och nordliga folfftame mar, allraförst blifwit genomhuggen från spanfka sican. För alla dem, som icke med uppmärlsamhet följt de mänga exemplen på Spaniens materiella panyttfödelse under de sista tolj-femton åren, bör detta resultat hafwa kommit alldeles owäntadt. Ånnn 1848 fanns ide en enda jernwäg på hela den spanska halfön. Ja, hwad fom war ännn wärre, det fanns icke engang ordentliga landswägar, undantagandes ett par illa anlagda och illa underhallna hufwudlandswägar mellan några af de större städerna. J största delen af Spanier underhölls fam färdseln med ett gammaldags befordringemedel, fom förskrifwer fig ända från mohrernes tid: länga rader af mulasnor med klingande bjellror wandrade längsamt på smala stigar öfwer backar och berg, öfwer floder och moras. Att framfärdseln under deja omstsändigheter war i högsta grad begränsad, faller af fig sjelf. Manga, manga balar köpmannawaror transporterades på mul åsnornas riggar, men de resande woro mycket få. Life som genom ett trollslag åstadkom anläggandet af jernbanorna på halfön en förändring härnti. Spanien har i första hand England att tacka för denna wälgerning. Engelskt kapital och engelskt företag samhet hafwa icke allenast utvidgat jermvägsanläggnine garna derstädes, utan ock lagt sjelfwa grundwalen till dem, och nu, trots terrängens utomortentliga swårigheter, utstråla redan fem större, mer eller mindre fullbordade, linier från Madrid till fem punkter i konnngariket. Barcelona, Walencia, Alicante, Sewilla och Cadix äro med band af jern sammanknutna med hufwudstaden, me dan rakt åt norr öfwer Walladolid löper en linia, fom bildat hufwudwägen till Paris och norra Enropa och, så att säga, omstörta bålwerket mellan spanska halfön och nationerna norr om Pyreneerna. — Afwen telegrafstationen i Skeninge kommer att förestås af ett fruntimmer, m:ll Nanny Ärndtz. Eldswådor härjade i Petersburg den 7 Aug. på fyra olika ställen, derwid temligen stor förödelse egt rum. De widtagna undersökningarna gifwa wid handen, att elden på intet af ställena warit anlagd. Af Tidning för Trädgårdsodlare har utfome mit N:o I, innehållande följande uppsatser: Om häckar, deras anläggning och skötsel; Om häckars nytta, plans tering och wård (slut); Om bladwäxter för fritt land (forts.); Stockholms gartnersällskaps sammanträde den 3 Juli 1864; Minneslista för trädgårdsodlare i Sept. 1864; Diwerse nodtiser. eHcrtsättning och slut på Follskollärarnes exercismöte: Fredagen den 5 Augusti, sedan wi slutat sjntöfningarna, gjordes början med manövrering pa 3 plutoner. Pa förmidda gen behagade Militär Befälhafmaren, Generalen och Landshöfdingen Gyllenram samt Doctorn och Biffopen Anjou (hwilken en gang förut gjort detsamma) hedra oss med att ase war exercis. Jnför honom genomgingo wi gewärshandgrepp, laddning, äfwensom marscherande, och täcktes Generalen och Landshöfdingen med nagra erd tacka truppen och önska god fortsättning pa wara öfningar. Förmedligen hade han sig ej bekant att wi skulle sluta redan följande dagen. Wi hade öfwerenskommit om att till minne of wart trefliga möte lata en i Wisby fig uppchallande fremmande Fotograf taga en fotografi af oss alla, derföre aftågade mi efter slutad exercis på ter emot den make hon svurit kärlek och tro, lemnande åt Gud omsorgen för kommande dagar.

1 september 1864, sida 2

Thumbnail