Utrikes. Med Telegraft. Hamburg den 17 Maj. ,Economist och, Saturday Review frukta att ett krig med Tyskland är för England nära förestående. Hamburg den 18 Maj. Spänningen mellan den tysksinnade drottning Victoria och den dansksinnade prinsen af Wales skildras som serdeles stark. I Berlin väntas intet resultat af fredskonferensen; följden deraf antages blifva: Russels afgång; Palmerston skall försöka upprätthålla Whigministeriet medelst en beväpnad intervention; Tyskland får krig med England, Sverige och Danmark, hvarefter Fr ankrike, förutsatt att Ryssland blifver neutralt, slutligen blifver skiljedomaren. Tyskarne klaga öfver att man icke blott i London, utan äfven i Paris, ,med skadeglädje mottagit underrättelsen om österrikarnes nederlag i sjöstriden vid Helgoland. Den danska eskadern inkom Pingstdagen till Köpenhamn i oskadadt skick. Konungen begaf sig strax ombord och utnämnde eskaderchefen till storkors af Dannebrogen. Cheferne mottogos vid landstigningen med jubel af folket. Engelska parlamentet har med bifall mottagit underrättelsen om danskarnes seger och man tycker nu att efter denna lexa det varit så godt att österrikarne stadnat hemma och i Cattaro fortsatt sina öfningar, hvilka allt för väl torde vara af nöden till nästa dust. Osterrikarne föra krig på ett helt annat sätt än preussarne, de plundra ej grafvar eller nedrifva minnesmärken. I Fredricia hafva de gifvit ett nytt bevis på sin aktning för produkter af skön konst, i det Bissens staty ,Landssoldaten fått stå qvar ja, resande som den 11 sett statyn säga att den då varit omvirad af blommor. Tyskarnes sätt att fara fram i Jutland ännu efter hvapenhvilans ingående (den 12 dennes) är, äfven om någon öfverdrilt skulle ligga i de danska skildringarne sådant att det svårligen kan rättfärdigas. De danska bladen beklaga sig öfver att de österrikiska trupperna, trots vapenhvilan, fortfara med sina reqvisitioner. Från Randers —— .—.AV ——— — w——m — ————————