Gotlands läns nya tidning – 28 januari 1864, sida 3

Kungörelser. Erligt inkommen anmälan har Husbonden Johan Pettersson Lilla Weda blifwit utsedd till Ordförande i Follingbo sockens tom munalnämnd. Di enligt hwad anmäldt blifwit, förrättningen rörande fördel ning af skyldigheten att underhålla allmänna wägarne inom Länets norra härad numera blifwit afflutad och wunnit laga kraft, har Konungens Befallningshafwande pröfwat skäligt bestämma, att de hwar oc) en hemmansabo genom samma förrättning till uns derhall tilldelade wägstycken skola tillträdas innewarande års höft å de dagar, fom blifwa bestämda till de wanliga wägsynerna; Aligs gande det derföre ej mindre dem, fom skola anlägga ny wäg, att hafwa densamma fullt färdig till nämnde tid, utan jemwäl hwar och en underhallsskyldig att i fullt lagenligt frid då aflemna mt innehafwande wägstycken; och will Konungens Befallningshafwande, da wägsyneförrättningsmännen böra med synnerlig noggranhet tillse att wid detta salunda stundande ombytet hwarje wägstycke Hefins ned i fullkomligt god ordning, härigenom hafwa uppmanat mes derbörande wäghallningsskyldige, att med all erforderlig omsorg iordningställa fina wägstycken, få wäl de fom stola anläggas nya, fom de gamla, få att twister wid deras aflemnande och derigenom uppkommande större kos:nader må undwikas. os Konungens Befallningshafwande har Direktionen för Gotlands Skarpffytte: och IJägare-Gille anhållit att då i och med nästlidet års slut den tid förflutit, under hwilken största antalet af Länets socknar åtagit fig att lemma kontanta bidrag till en gemens fam, under nämnde Giles ward stäld Jagtkassa, för att samedelst winna befrielse fran de i lag stadgade ärliga skallgångarne, hwilka endast medförde tidsspillan, utan att leda till åsyftadt ändamal, och då Rikets sednast församlade Ständer uttalat den åsigt, att skottpenningar för rofdjurs utödande hädanefter borde utgå af ftatåmedel, och derföre anflagit ett belopp af 50,000 Rdör arligen för hela riket, af hwilka medel skottpenningar likwäl ide kunde wara att paräkna före 1865 ars ingang, Länets innewånare matte hö ras, huruwida de, efter samma grunder som hittills, skulle wilja bidraga med skallafgift äfwen för innewarande ar, på det att Gillet, fom eljest skulle sakna tillräckliga tillgangar, matte komma i tills fälle att bestrida de skottpenningar för rofdjurs utödande, fom uns der året kunde pakallas.