Gotlands läns nya tidning – 20 augusti 1863, sida 2

umgängessätt. Dessutom var hans karakter bottenhederlig och tillförlitlig, och isynnerhet imponerade han genom sin kalla, lugna beslutsamhet och en viljekraft, som icke af något kunde böjas eller rubbas. Om sin heder var han ytterst ömtålig, och då det gällde den, såg man honom alltid oböjlig och trotsig. Sin hustru älskade han med passion, han nästan tillbad henne. Hans barn, hans Natalia — det var hans enda barn — var näst hustrun hans afgud. Hans maka var af utomordentlig skönhet. IIon hade bibehållit densamma på ett beundransvärdt sätt. Hon tillhörde dessa fruntimmer, hvilka man, då de uppnå en mognare ålder, är frestad att anse som äldre systrar till deras fullvuxna döttrar. Under de första åren af sitt äktenskap hade hon svärmat för den man, som tillbad henne. Detta svärmeri hade sedermera småningom lemnat plats för en mera sansad, ädel kärlek. Damerna i den lilla staden kunde, oaktadt den uppmärksammaste afund, aldrig upptäcka det ringaste, som störde det goda förhållandet mellan dessa äkta makar. Endast en sak förebrådde man den unga doktorinnan: hon var tankspridd och glömsk, och i synnerhet då hon satt vid sitt piano glömde hon allt annat för musiken. TJill och med de angelägnaste sjukbud till bennes frånvarande man uraktlät hon alltsomoftast att framföra. Hur det derefter gick med den varma soppan för den uttröttad bemkommande mannen samt många andra