Gotlands läns nya tidning – 6 augusti 1863, sida 2

skulle veta. Jag har lefvat länge nog tillsammans med dig, Blomberg, för att ha erfarenhet i den saken. Det är skada att du inte har något värre att beklaga dig öfver, än att en knapp selas i din skjorta. Om du bara hade en annan fru, då skulle du nog få skäl till klagomål. Jag åtminstone lägger inte synålen ur min hand nästan hela dagen, utan arbetar för dig och barnen som en slafvinna. Men hvad är tacken? När bara en enda gång i ditt lif en knapp felas i din skjorta, börjar du då inte gorma och svära? En gång, Blomberg, eller två eller på sin höjd tre gånger! Jag är öfvertygad Blomberg, att ingen karl har sin tvätt i sådan ordning som du. Jag bara önskar att jag hade gömt skjortorna som du hade, när jag tog dig! Jag kan undra hvar knapparne suto der! Jo, det är just någonting att tala om det! Men på det viset söker du alltid tysta ner mig. Du råkar straxt i förskräckligt raseri, och om jag då bara försöker tala, så vill du inte höra på mig. Så är det nästan alltid med karlarne, de ensamme vilja föra ordet, och vi arma qvinnor skola tiga. Just vackra begrepp du hyser om en fru, Blomberg, om du tror att hon inte har något annat att tänka på än sin mans skjortknappar. En skön id6 du har om äktenskapet! Ack, om bara de stackars qvinnorna visste allt hvad de få uthärda, så skulle de säkerligen inte