Kongl. Maj:t har den 17 sijtl. Juli i nåder förordnat Underlöjtnanten wid Gotlands MNationalbewäring S. Ljunggren att tillswidare wara öfwerbefälhafware för Osby Garus, Wada och Angarns friwilliga skarpskytteförening. . M. Konungen wäntades efter fin resa til södra orterna åter till hufwudstaden den 1 d:s, då äfe wen H. M. Drottningen till hufwudstaden inwäntades. —Grefwen af Polenzo återkom den 30 till hufwudstaden från fin resa i Dalarne. S. M. Drottningen har till befälhafwaren å ångfartyget Nore, tapten (. Essken, öfwerlemnat on gaf: wa, bestående i ett anfarur af guld. inlagdt i ett ole gant etni. ypPtrcvincialläkaretjensten i Hemse distrikt på Gotland är un i Poftz och Jnrikes Tidningar till au sökan anslagen ledig. Jnnchafware af bränwinsutskänkning i staden Knnasbacka hafwa sinsemellan gjort den wackra och ocgennyttiga öfwerenskommelsen att ide på jönoch andra helgdagar utlemna fpivituöfa drycker, ware fig till hemtning eller förtäring på stället. —Baron Ernst von Vegesach mottog wid sitt afskedstagande från nordamerikanska unionsarmen följande skrifwelse fran andra divisionens högqwarter: Höggmwars teret för andra divisionen af sjette avme-corpfen. Lägret wid Rappahannock den 6 Maj 1863. Baron Ernst von Vegesach, 20:de reg. Nemwyorker-volontärerv. Högt ärade herre! Med tilländalöpandet af eder tjenstelid slutar i dag eder werksamhet inom divisionen. Jag skulle kränka mina egna känslor, om jag skildes från eder utan att uttala mitt lifliga erkännande af edra tjenster. Så wäl utt lägret fom i slagtningens tumult har divisionen städse uti eder funnit en trogen, fulländad foldat. Kam rater under slagtningen, äro wi wänner för alltid. Att ni må få lefwa länge och njuta den ära, fom ni få glänsande och tappert wunnit, önskar eder wän och mac penbroder A. P. Hawe, general och befälhafware för andra diviftonen. — För nägra är sedan har på något ftälle i tyffland händelsewis upptäckts att ett säkert och werkande medel mot rheumatisk werk är att på den wärkande delen af kroppen låta stinga sig af Bi. Nu omtalas ytters ligare att beramästaren Kehl wid Arnstadt i Thiringen fed of få häftig rheumatism i högra armen, att han knappt kunde lyfta handen till hufwudet. J trotts deraf företog han fig att syssla med en fin bikupa, och ådrog sig derwid ett ganska plågsamt bisting inunder tummen på den sjuka armen. Straxt derpå följde swullnad, som wanligt, och denna utbredde sig från handen uppat armen. Men mån deraf och nästan qwickare förswann all rhar matisk wärk ur armen, hwilken inom en half timme dere efter blef fullkomligen fri och ledig. Fem månader der efter fick han i samma arm, efter en häftig genomblöt ning, tillbaka fin giktwärk. Åu lät Kehl med flit sticka sig af bi å handen. Följden war densamma som förut: straxt swullnad och förfwinnande af wärken inom knappt en qwarts timma. Redaktören of Bienen-Zeitung? hr Schmid tillägger, att äfwen han inom få timmar hjelpts från Härdnackad rheumatism förmedelst ett par bisting. (Telegraf (Morgenblatt) 7 März 1863). -SFöreningen för spridande af nyttig folkläsning inom Wermland har under sistlidne år lemnat bidrag till grundande af 15 fockenbibliotheker och under början of innewarande ar ha 12 nya sadana boksamlingar tillkommit, allesammans understödda aj föreningen. Ju alles ha, genom dess åtgörande, ej mindre än 121 soc kenbibliotheker blifwit inrättade.