Gotlands läns nya tidning – 7 maj 1863, sida 3

Men hvem är ni då? frågade dödgräfvaren. Jag är Pawlowitsch, intendent vid den kej: serliga vinterträdgården, svarade den obekante i det han ånyo såg på sitt ur. Klockan är nu 10e. fortfor han; i morgon natt kl. 11, skall jag vänta dig på platsen utanför det stora Mi chaels-palatset, vid den stora stenpelaren under Herkules-stoden, till venster om ingången. Var punktlig, ty jag är en man af minuten, och du skall icke ångra att hafva gjort min bekantskap. Nu — farvöl! Den obekante gick med stora steg öfver kyrkogården till gallerporten, under det hans svårmodiga ögon då och då liksom sprutade lågor. Stödd mot sin spade och runkande på hufvudet blickade dödgräfvaren efter honom och såg sedan tankfull upp mot de rödgrå moln, hvilka, liksom ett tvärstreck öfver en uppgjord räkning, i samma ögonblick drogo öfver månskifvan. (Forts.) — —— —— VV