IN Riksdagen. — J Plena den 14 om Statsutskottets utlåtande N:o 21, ans gående revisionsberättelserna öfwer statswerkets tillstand, blef 5:te punkten, att statsmedel icke matte anwisas till aflöning af swensk preditant i Carlsbad, affslagen af Prestestandet, men bifallen af de öfriga standen. Den 6:te punkten, att revisorerne ej borde undandragit fig granstningsstyldigbeten angaende en utgift till undermidningsmatericl, hwara K. M:t meddelat dedjarge, gillades af alla standen. Den 8:de, med underdanig anhallan om nytt vefereglemente, bifölls af alla standen. Den I:e, som afstyrker veviforers nas förslag om skogsplanteringskassans öfwerlemnande till Skvg83styrelsen, aterremitterades af Ridd. oc Adeln, men lifölls af de öfriga. Den 10:e, om begagnandet af postremisswexlar, bifölls af alla stand. Den 15:e, att wid försändningar af tidningar, m. m. ungbatsoch jernwägskommunikationer matte mera än hittills bes gagnas, afslogs, sasom obehöflig, af Borgarestandet och af Ridd. och Adeln (under aftonplenum), men lifölis af Prestestandet. Bons destandet slöt med 10:e punkten. Den 30:e punkten, att reviforerna matte erhalla kännedom om de stiljaktiga asigter, rörande författningars tillämpning, fom inom embetswerken gjort fig gällande, återremitterades af Borgareftandet och afslogs af Nidderftapet och Adelu samt Prestestandet. Äfwen den 24:e, att konsistoriernas kontanta behallningar matte utlanas, afslogs af dessa twa stand. Den 31:a, som klandrade att revisorerna gatt för mycket i detalj wid fina besök wid atstilliga werk och inrättningar, lades of Ridd. och Adeln med ogillande till handlingarne. — Statsutskottets utgiftsafdelning har under de tre fednaste sammankomsterna, wid fortsatt behandling af fjerde hufvud titeln, tillstyrkt bifall till de af K. M:t äskade förhöjningar i ans slagen för favallerioch artillerihästars remontering och skoning af 2,573: 25; till lega för hästar till artilleriets exercis af 3,064: 6; till furagering af artilleriets och wärfwade kavalleriets hästar af 40,000 rdr, till Gotlands nationalbewäring dels öfwerflyttning fran artilleriregementenas anslag och dels ökad aflöning af tillbopa 15,048: 34 samt till bewäringsmanstapets wapenöfningar af 101,667 rdr. Den begärda förhöjningen af 175,000 rdr i anslaget för manskapets mathallning wid garnisonsregementena nedz sattes till 120,000 rdr efter votering mellan denna summa och 140,000 rdr. Widare tillstyrktes pa grund af enskild motion ett löneanslag af 1,200 rdr till en predikantsbeställning mid hufarregementet Konung Carl XV. — Cfter dagen förut utfärdad nadig kallelse hölls den 20 d:s i Ritssalen a Stodholms Slott Plenum Plenorum, derwid, enligt fullmakt af K. M:t, Hr Jujtitiv-Statsminiftern, H. Excellens Friherre De Geer a Konungens wägnar fran thronen till Rikets Ständer framförde Kongl. Maj:ts Swar i anledning af ätslilliga utaf Rikets Ständer wid innewarande Riksdag antagna Grundlagsförändringar. De punkter till hwilka K:gl. Maj:t funnit godt lemna bifall äro följande: om den ändring i 28 Regeringsformen, att till wissa beftällningar ma kunna utnämnas bekännare af annan troslära, än den rena evangeliska; om den ändring i 31 S Regeringsformen, att äfwen andre af städernas innewanare, än Borgerstapet, må ega att deltaga i wal till Borgmästare; om ändring i 39, 40, 41, 42, 43, 51, 91 och 95 88 Reges ringsformen samt 4, 9, 10, 23, 26 och 41 88 Riksdagsordningen, rörande Riksstyrelsens förande i wissa fall; om redaktionsförändring i 85 S. Regeringsformen; om redaktionsförändring i 90 S Regeringsformen; om ändring i 17 s 2 mom. Riksdagsordningen, angående bes främmande of arfwode för Bondestandets Riksdagsfullmäktige; om ändring i 23 8 1 mom. Riksdagsordningen, angående Ord förande i Borgareoch Bondestanden, innan deras Talmän äro förordnade; om ändring i 30 8 3 mont Nifsdagsordningen, angående uteslutande af stadgandet rörande Förstärkt Stats utskotts hendläggning af bewillningsfragor; samt om ändring i 56 S Riksdagsordningeu, angående inskränkning af tiden för motioners wäckande. Beträffande det af Ständerna framställda förslag om tillägg till 12 8 Regeringsformen, att Konungen ide må utan Rikets Ständers samtycke blifwa regerande Furste af utländsk Stat, har K. M:t, ehuru erkännande riktigheten of den åsigt, fom för detta förslag ligger till grund, likwäl med affeende dera, att frågan om ett fa beftaffadt Konungens förhallande till främmande Stat angår bada de förenade Rikena, funihit ett stadgande i denna syftning,