Gotlands läns nya tidning – 24 december 1862, sida 2

wår Julhögtid. — Och härmed tillönske wi hwar och en, unge och gamla, fattige och rike, en god och fröjdefull Jul! Gamla marken och äakttagelser under Dec. månad. Månadens namn har uppkommit af latinska räkneordet decem, tio, emedan den hos Romarne war den tionde i aret. Hos oss talias den äfwen julmånad ochi gamla bondpraktikan Christmanad i anseende till att julhögtiden eller Christi födelsefest inträffar i denna manad. De i allmänhet korta Decemberdagarne aftager under första tredjedelen af manaden med per medium 2 minuter dagligen, men under den påföljande weckan med endast 1 minut, hwarefter solen nägra middagar före och efter den kortaste dagen (den 21 December) tyckes bibehålla samma höjd öfwer horisonten samt göra da garna lika länga och säger man då att winterfolftändet inträffar. Härefter synes hon äter öka fin middagshöjd fast till månadens slut med per medium 1 minut dagligen. Kölden tilltager wanligast mer och mer mot årets slut och blifwer ofta mellan Jul och Nyarstiden ganska sträng. Under manadens förra hälft brukar falla ringa snö, men i dess fednare, synnerligen omkring Juldagarne är snöfallet ymnigt. Nordostliga, Östliga och Sydostliga windar bringa köld; Syd oc Sydwestliga windar deremot medför alltid mildt wäder. ed Westwind ätföljes gerna af regn, ind eller vimsfroft. Fin suö bedådar altid köld, då deremot storlokig snö efterföljes af mildt wäder. För den blifwande årswerten m. m. har man följande bes märkelser: fall December med mycket snö lofwar godt är. Mycket snö betyder mycket hö och i allmänhet betyder en snörik winter ett vift är. En wåt och fuktig Jul gör tomma wisthus oh tomma fat. Om Juldagen inträffar wid nymåne, blifwer året godt, äfwensom om solen pa den skiner fart; äfwensa om wädret på Jul afton och Julnatten är klart, så blir det kommande året fruktsamt och detsamma inträffar äfven, om winden blåser ifrån nordan. Aska i December förebadar storm och regn. Om wid denna må nads början och slut är kallt, men wid medlet mildt wäder, få följer en langwarig winter. Warlik Jul badar winterlig Pasf; äfwensa heter det: Grön Jul gör hwit Paff. Ar wädret wid Julen mildt, så warar kölden wanligen längt fram på waren. En ensam skata förkunnar daligt wäder. Går röken trögt ur skorstenen, stundar wanligtwis owäder. De tolf första Juldagarnes wäderlek bruka hwar i fin ordning utmärla de kommande månadernas wäderlek, äfwensom att de derpa följande sex märkelsedagarnes wäderlek beteckna hwardera fina motswarande tvenne månaders mä derlek, förmiddagen den första och eftermiddagen den andra månaden. Wid nagra öfriga bemärkelser må nämnas: Anna-dagen (den 9) plägade de gamle brygga Julölet, och runstafwen utmärker denna dag med en kanna. Hos oss anser man Julbryggden böra wara werkställd till Thome-dag (den 21) som ocksa deraf fatt namn af Thomas fyllstunna?. Benämningen härleder fig möjligen från brutet på nagra orter i Swerige och nästan hela Norrge att man denna dag wandrade omkring hos wänner oc grannar för att smaka på Sul-ölet, hwaraf wanligast ett rus blef följden. Runs stafwen utmärker ocksa dagen med en bytta och en tunna och i anledning deraf samt det töwäder fom wanligen denna dag inträffar, hette det: dä kommer Thomas med Hyttan och ger maltwatten till Juli. Den 24 Dec. benämnes allmänt Julafton, likasom dagen före alla högtidsdagar oc) hwarom förut är nämnt; och utmärkas denna dag pu runstafwen med en lur, betecknande Jul fridens utblasande. Fordom firades denna dag med gudstjenst. Pa sednare tider hälles wanligen i städerna aftonbön mid rif että rering. — Pu Julaftonen lägger skatan första qwisten till sitt bo, säger traditionen oc) underligt nog har detta till fin riktighet Olif: wit bekräftadt af flera naturforskare. Storm på Juldagen förmenas båda kunga-död under det till fommande året. Under denna månad skadas rågbrodden minst om man under wackra dagar, då marken är bar och wäl frusen, släppar kreaturen på bete derpå. J trädgården går det ännu an att ymsami träden och utplantera bärbuskar om jorden är öppen och gynnsam wäderlek det tillater. Till utsående af Primules och Aurikel-frå är nu den bäst passande tiden. Daliez eler Georgin-rötterna undersökas flitigt; allt mögel aftorkas, ruttnade ställen bortskäres och fåren beströs med trädkolspulfwer. För gäss, som skola påläggas, bör nu födan wara tarflig och ringa, sawida man will hafwa dem att wärpa.