Gotlands läns nya tidning – 31 juli 1862, sida 3

ÖU Hör du, Annette, sade han, då hon inträdde — här har du ett bref, som du genast ska bära bort till N:r 74 Hornsgatan — till gäldstugan förstår du. Du lemnar det der straxt till vaktmästaren och får inte gå och drömma under vägen; brefvet innehåller pengar för dender svarfvar Benström, som sitter inne för min räkning. Du måste vara framme före tolf, annars kommer du för sent, och han slipper ut. Den slyngeln har intet att betala med, men han har opponerat sig emot mig och kan gerna sitta der. Annette, som ännu såg gråtögd ut efter ,husagank, tog brefvet och gick. Omkring klockan tolf tittade Petter Lööflund in till sin fru, ett stilla, blekt fruntimmer, som förr tycktes ha sett mycket bra ut. — Ha pojkarne kommit från skolan än? — frågade han. — Nej, men de komma väl! — Jag skulle säga till, att jag inte äter middag hemma i dag; vi ha ett litet sammanträde rörande fattigvården just nu och sedan ta vi väl vår middag tillsammans, I detta ögonblick hördes ett ovanligt buller och skrik utifrån förstugan och straxt derpå kom Lööflunds yngste gosse, genomvåt från topp till tå, in i rummet. Han åtföljdes af en man ur arbetsklassen, hvilken var lika våt som han. (Forts.) —L—