Gotlands läns nya tidning – 28 maj 1862, sida 3

AAU Ule A.10 Wonhlost. AfTEEHXFOTAGRmfTUUUnU1..T.(Fort). och slut fr. föreg. N:o). J afseende på anklagelsen i öfrigt eller att de begärda graz vationsbewisen ide nog fort blifwit erpedierade, sa är det miferligen riktigt, att Ombudsmannen på aflemnad förteckning å ins teckningar, fom borde expedieras jemwäl werkstält anteckningar om gravationsbewis, men denna förteckning war ej exact; och kunde jag ej föreställa mig annat än, att meningen warit den, att gravationsbewisen, sasom alltid wanligt är i afseende på bewiljade inteckningar stolat expedieras efter tingets slut; få maste äfwen Ombudsman nens asigt warit, enär han å Utslagsdagen lemnade en fullständig förteckning å alla gravationsbewis, fom äskades, och hwilken för teckning war i flera delar afwikande från anteckningen å listan öfwer inteckningar, hwillen till Ombudsmannen återställdes med de utskrifna expeditionerna sasom jag will minnas någon dag i sistl. Mars manad. Som Kongl. Förordn. den 8 October 1861, om ändring af stadgad förmånsrätt emellan borgenärer, bestämmes att den ej skall tillämpas i twister förr än med år 1863, så hade man äfwen häraf all anledning, att förmoda, det gravationsbewis öfwer de under sednaste winterting intecknade fastigheter skolat ut: färdas efter tinget. Då emellan detta tingsslut den 30 April samt den 10 Maj, när Hypotheksföreningens Direction ingått med an: gifwelsen till Juft.-Kanflers-Embetet, endast förflutit 8 arbetsdagar, så hemställes, om det ens är rimligt, att fordra, att under denna tid, fom äfwen af andra embetets göromål upptagits, 110 ft. gravationsbewis, deraf 15 afseende flera fastigheter, ffolat wara uppsatte, utskrifne och collationerade. Enligt den erfarenhet jag haft under min nära 20-åriga em betsmanna-werkffamhet på Gotland, erfordras aldra minst 2:ne fam fälda dagar för genomseende af 30 inteckningsprotokoll wid Got lands Norra Härad för uppsättande af ett gravationsbewis, men fom dermed är förknippadt stort answar och ett förbiseende lättelis gen kan äga rum, har jag aldrig wågat utfärda sadant bewis med mindre inteckningsprotokollen 2:ne gånger blifwit genomfedde, få att till utfärdande af ett gravationsbewis erfordras 5 das gar åtminstone. Att på en gång handlägga wanliga domaregöromålen och ut arbeta tinget samt fullborda extra göromålet, expedierande af 110 gravationsbewis till Gotländska Hypothefs-Föreningens Ombudsman, utom till andra personer, fom sådana bewis begärt, hade ide heller warit mig möjligt. Om jag oc förmått, att anskaffa flera biträden, hade jag dock måst sjelf genomgå inteckningsprotokollen i afseende på alla de fastigheter, derom gavationsbewis begärts. Jcke kunde jag låta ransakningar och alla tingsgöromålen ligga neder, för att uteslutande sysselsätta mig med att uppsätta och expediera gravationsbewis. Förmodligen är det just i anseende till fwårigs heten med utfärdande af gravationsbewis och den länga tid sadant medtager, fom hwarken Expeditionstaxan eler i annan Författning stadgas inom hwad tid gravationsbewis bör utfärdas, efter det ett sådant blifwit begärdt, ehuru en mängd bestämmelser förekomma om tiderna för aflemnande af expedition, insändande af domböcker, små protokoller och ransakningshandlingar till Hofrätten m. m. Sedan jag inför Juftitie-KanflerszEmbetet fullftändigt redo: gjort för de förhållanden, fom legat till grund för den emot mig af wissa ledamöter bland Direktionen i Hypotheks-Föreningen rik tade anklagelse och för mina åsigter, hemställes wördsamligen, om ej på dessa ledamöters answar åtal borde emot mig anställas, på