— Välkommen, Hr Doktor! IIvad bringar ni oss för underrättelser? frågade Hinko leende. — Stjernornas tal är kort, svarade astrologen. Grefve Hinko von Illyan, ni skall inom tre dagar härefter genom ett lejon ljuta döden! — Adelsmännen skrattade högljudt. — Genom ett lejon, ropade gästerna. Då blifver ni, Hlyan, gammal som Methusalem, ty i hela vårt välsignade Böhmen finnes icke något lejon och lär icke heller komma på många år. — Det vore emellertid ganska löjligt, inföll den halfrusige Grefve von Görtz, om ett sådant odjur i morgon skulle sönderslita er på jagten. — Hinko såg frågande och dragande på munnen upp på astrologen, som fortfor: Stjernorna säga att ni inom tre dagar härefter skall erhålla döden af ett lejon. Men jag har nu framfört deras dom. Nu ämnar jag begifva mig af. Tack, Grefve Hinko, för er gästfrihet. — I natt får ni ej resa, Doktor Seni, utropade grefven. — Jo, blef svaret. Min mulåsna står sadlad. Lef väl, Hr Grefve. Gud hjelpe er! Jag måste resa. Alla uppmaningar, att han skulle dröja qvar, voro förgäfves. En fjerdedels timme senare lemnade han slottet. (Forts.)