Gotlands läns nya tidning – 2 maj 1862, sida 3

Gamla märken och iakttagelser under Maj månad. Maj månad kallas med skäl blomstermanaden, emedan nas turen nu efterhand ikläder fig fin stönaste drägt, prydd med gräs och blommor af alla regnbågens färger, hwilka dag och natt uppfylla luften med den herrligaste wällukt och klangrikt besjungen af de wingade skarorna bland trädens nu öppnade bladknoppar. De första dagarne i Maj månad hafwa, i afseende på mäders lekens wanliga ombytlighet, nära syskontyce med April, hwarföre i detta fall de för sistnämnde månad lemnade upplysningar äfwen här gälla. Wärmen tilltager under månadens lopp från den 13 till Den 18 med en hastig tillwext, och fortgår något swagare till den 28, då den åter börjar gå fortare. Efter förfta dagarne i månaden börja de s. k. ljusa nätterna, och från den 21 Maj är i nordligaste delen af Swerige solen allt jemt synlig öfwer horisonten äfwen om nätterna, hwilket fortfar till den 11 Juni. Om April warit rik på nederbörd, få anses det bäst för frults barheten om Maj i allmänhet är kall (fe minnesversen för Mars). Ästar det i Maj innan träd oh buskar blifwit gröna, få är att wänta misswext. Är Pingst (om den infaller i denna månad) yen, få bebå dar det ej heller något godt år. Kyla och dagg om aftnarne betyder ett godt foder-år. Ju tidigare eken knoppas, def; bättre fodersår spår man. Wackert wäder är att förwänta om mycket dagg faller; om aftonrodnaden är guldfärgad. Wärme i i uften inträffar om åkerknarren skriker mera än wanligt samt om, efter kallt regn, grodorna höras mycket. Fult wäder och regn har man att wänta om mid torr Mä derlet och kylig blast grodorna qwacka mera högljudt och om mors gonrodnaden flammar starkare än wanligt. Under månaden utspricka träd och buskar i följande ordning: Stidelbärsoch Winbärsbuske, Hassel, Rönn, Ligustrum, Björk, Syren, Lönn, Am, Nyponoch Törnbuske, Plommonträd, Hags torn, Apel, Körsbärsträd, Oxel, Poppel, Asp, Ek och slutligen Aft. Daå asken slagit ut, heter det, har man ej att befara nagon ffadlig frost. (Det händer dod, ofta nog, att t. o. m. under sjelfwa midsommarsweckan nattfroster inställa sig, som borttaga de späda stotten från ömtaligare träd och buskar). En mängd allmännare blomsterarter utslå i denna månad fina blommor, sasom Hwitsippa, Pästlilja, Hyacint, Tulpan, Kejs farkrona, Lilkonvalje, m. fl., samt bland träden, swarta Winbär, Päron-, Plommons och Körsbärsträd, m. fl. Af flyttfäglar ankomma Swalan, Gulärlan, Näktergalen, Walz teln, Tornswalan (Ringfwalan), Akerknarren, m. fl. Under denna månad fortgår den såning och plantering som ej kunnat försiggå i April; men före Urbani dag (d. 25) bör man icke sätta plantor och kål, heter det. När såningen är förbi plöjas trädet; säden fafta8 och hör stullarne rengöras; diken gräfwas och fmå-kreaturen utsläppas allmänt på bete. Korsmässa (den 3 Maj) klippas fören; men Dden heliga kors-weckan, säger de gamle, får bonden ingen tunna utså af lin och hampfrö. FKagning i ängarne företages då marken börjar grönffa. Fiske wid stränder och i inssöar fortgå; det lönar fig bäst då Häggen blommar. Om det blir ymnigt fiske i pingstweckan så blifwer det dåligt under sommaren, säger gamla märken. J trädgarden böra nyplanterade träd wattnas om de stå på torr mark; wattningen bibehaller sig längre om man täcker det wattnade stället med jord, eller ännu bättre med sjötång (släkee). På morgonstunderna anställas ympning i träd, äfwensom alla wattenskott på trädens stammar och grenar bortplockas flitigt. Jfrån tillräckligt stadiga träd borttages palarne och fläta stammar böra wid månadens början befrias ifrån wilda ögon. För helsan är denna månad wälgörande; man akte sig blott för förtidigt bortläggande af den warmare beklädnaden. Aftnarne äro isynnerhet kalla och fuktiga och man akte sig att gå med för tunn fotbeklädnad, emedan jorden ännu under första Hälften of må