Gotlands läns nya tidning – 14 mars 1862, sida 2

Staren, foglarne, wären, Fruarna. Af årets gudar hafwa mi wäl ännn blott hunnit fe Mars med fitt länga flägg; men, oaltadt de falla dimmorna, det fortfarande bruket af pelsen och muffen samt allornas minterfanger för Polhem i wafarna, har han dock redan Iodat barnen utom wägg. Wintern har och börjat lägga af. fina fläder, fom ej mer äro fnöhwita, fott-ifjarne i Östersjön blifva allt mörare och en underlig, lifwande wårkänsla sprider fig redan till hwarje bröst. Ty wårens rätta förebud, flyttfoglarne, hafwa återkommit till war Nord, Staren är redan här, spelar för fin sköna på ftunfans? lock och berättar oss tusende dunkla sagor från Söderns warma kinder. Och hwem will wäl oroa honom, den glade sangarn! Blå dufwan wiftar redan öfwer wåra fält, lärkan låter wäl snart ock höra in glada drill och en och annan spanande höf har ocksa följt fogelswärmarne hit öfwer för att jaga på förbuden mark; men det är sant, han är oefterrättlig, ty han hörer ej till wart ärliga jägarförbund, lyder ej wåra jagt-ftadgar och är ocksa derföre sjelf alltid fogelfri. — Men hwarje sannskyldig jägare och en hwar tlaglys dig medborgare will nu icke störa foglarna under deras kärletsmöten, bosättning och fortplantningstid; så gör blott den föraktlige krypskytten och hwar och en, fom mot gällande lag i smyg tillhandlar fig hans orättfängna ———————