Gotlands läns nya tidning – 21 februari 1862, sida 2

hwilta med modersmjölken indricka tärleten till Fåderuneslandet fram för allt. Man talar i wåra dagar mer än nånsin om buf wud; men en god kropp med wilja och ett friskt sinne är wanligen af större fromma för sambället. Owinnligheten är för mannen ljuf och uppfostrande, men när den warsnas hos ynglingen är den en fafa. Ty hwad är ömfligare än defa förklemade gossar, dessa näpna falongs-docor, förläfta, fill-gamla sma-herrar och petiga tar pisseri hieltar, fom ej tala en flägt från ett fönfter eller springa för en kalkon-tupp! Må dessa stackare hellre studera wara hjeltars mönster än fteamalj-mönftret. Att uppfostra Swenska ynglingar till dugliga handtwerkare, bönder eller tjeustemän är wisserligen wäl; men till wårt lands förswar skola de isynnerhet nypfostras, om ide detta platt skall gå under med war odling och frihet. Ty när det gäller, när det smäller, då har fältherren ingen hjelp af en till kropp och själ förhuttlad ungdom, da behöfs det mandom m od och morste män! OM hafwe wi da det, få är det heller ingen fara; utan wi skole då, enligt mwärt nya walsprat, med Guds bjelp och med trygg framgång jaga för Landet och Kuraen ) (Forts.