Gotlands läns nya tidning – 21 februari 1862, sida 2

———— — —— — — gårdsstranden. Sorlet och rörelsen på höjderna och stränderna ökades, ju närmare slupen kom. Huru många anledningar egde ej Svenska folket att med enthusiasm helsa den farkost som nu nalkades! Ombord på densamma fanns icke allenast thronföljarens unga brud, utan äfven den så länge franv: arande Drottning en. Det låg så ofantligt mycket i detta se och återse, som talade till känslan, och ej underligt då, om den helt obetingadt ilade de ankommande till mötes. När de landstego, helsades de också af folkets jublande tillgifvenhet. Verkligt fängslande var äfven anblicken af de båda furstinnorna. Desideria, icke mer ung, egde likväl mycket qvar, som erinrade om den skönhet, hvarför hon i yngre år varit så utmärkt. Hennes sons brud, som vid hennes sida nu beträdde den Svenska jorden, liknade en knopp, hvilken lofvade att utveckla sig till en bländande ros. Man såg, att Josefina en dag äfven skulle blifva drottning i skönhetens rike. På bryggan emottog Carl Johan sin gemål och Oscar sin brud. I det ögonblick, då de kungliga damerna stodo på bryggan, hördes ifrån en man, som med förtviflad h: illighet trängt sig fram, ett sådant utrop af bestörtning, att det nära nog liknade ett il smärtsamt skrik.