Gotlands läns nya tidning – 6 december 1861, sida 2

Böckernas Bok. NRanfakfer Skrifterna. Joh. 5: 39. Mången har i sin ego en skatt, dyrbarare än allt annat i werlden; men dock är han kanske arm och fattig, ty han känner ej wärdet af denna skatt. Mången wet, att den är mycket wärd, men har aldrig på allwar sökt tillegna sig dess wärde; mången föraktar den till och med. Hwarje menniska kunde ega denna skatt, som skulle kunna göra alla rika, lyckliga och nöjda; men in: gen skatt är i allmänhet så föga känd och aktad jom denna. Den girige, fom med snålhet gömmer de obetydligaste småting, förgäter denna skatt, fom är mera wärd än allt hans guld; den glädjelystne, fom slösar bort sin tid och sina medel för arma, flyktiga fröjder, tänker aldrig på denna outtömliga fälla till ren och him melsk glädje. Min läsare, du har redan anat, hwilken skatt jag menar: Guds ord, Bibelu, den Heliga Skrift. Ordet Bibel betyder Boken, och det namnet gifwes åt de heliga Skrifterna, emedan de få högt öfmerträffa alla andra böcker i werlden och innehålla all Guds wilja och råd om mår salighet. Denna dyra bok är skrifwen af de Helige Guds män, fom hafwa warit rörde af den Heliga Aude (2 Tim. 3: 15. 2 Petri 1: 21). När Gud skapade menniskan och fatte henne till en tid i skolan på jorden, för att fostras och förberedas för en högre werld, få kunde man wäl förmoda, att en få wis, få helig och nådefull Herre äfwen skulle gifwa Henne ett vättefnöre för sitt lif och fin wandring härnere. Och sa war det oc ty tid efter annan uppwäckte Herren he liga män, hwilka Han få utrustade med fin anda, att de wisste Hans wilja och kungjorde den för andra. Denna wälsignade bok är nu i wåra händer, såsom en uppenbarelse från Honom, såsom det enda rättesnöret för wår tro och wår lefnad, hwilket och skall wisa oss wägen till salighet genom wår Herra Jesum Christum. Denna bok har hållit profwet i alla tider och wid allt det motstånd, den rönt. Ju mer ogudaktiga menniskor hHafwa försökt att undertrycka och förstöra den, ju mer har den blifwit utspridd; och i närwarande stund finnes i werlden flera exemplar af den Heliga Boken, än någons fin tillförene. Tack ware wår himmelske Fader för denna outsägliga gafwa! Den dyra boken bär sjelf sitt mitt nesbörd om sig, ty öfwerallt der den helige Ande får tillämpa def; innehåll på hjertat, der wisa fig de under baraste werkningar deraf. Drinkaren blir nykter, tjufwen ärlig, den orene får kärlek till helighet, swärjaren swär icke mer, sabbatsbrytaren helgar Herrans dag, den högmodige blir ödmjuk, hela menniskan blir i sanning förnyad. Bön och frid och Guds lof och pris börja råda i hjertat och huset, och genom Jesu nåd är der ett wisst hopp för lifwet efter döden. Dyre läsare! jag har icke öfwerdrifwit skildringen af Bibelns wälsignelser. I himlen äro nu oräkneliga ffa ror, fom hafwa funnit sanningen häraf, under det måns ga ämm äro på wäg dit, på hwilka denna fanning ocfå har fin tillämpning. Kanhända att du, genom Guds nåd, af egen falig erfarenhet fan wittna om Bibelns gudomliga omffapande kraft? Ar det få, o! gif då Gud äran, ty det är Han allena, fom gifwit dig denna nåd, fom få många andra af dina medwandrare sakna. Gör då fortfarande Bibeln till ditt hjertas wän, ditt dagliga sällskap. Tillwär i dess kunskap, inträng i def outgrundliga djup; med hwarje är af din lefnad skall du då, om du tros get förblifwer wid det wissa, fasta Ordet, lära alltmer fänna Sud och den Han sändt Hafiwer, och göra din kallelse och utkorelse fast. — Men kanske Har du försummat denna wälsignade bok, och är ännu en ooms wänd syndare. Will du då fortfara i din soralöshet.