Gotlands läns nya tidning – 21 november 1861, sida 3

hwilten med detsamma är en tristligt sedlig; ty, länner ej folket af historien Fäderneslandets framfarna öden, af råhet, wåld, krig, wådor, nöd, splittringar och allt gammalt elände, kan det ingalunda rätt och nog ödmjult tacka Gud och wåra stormän för det lugn, den frihet, upplysning och lycka, som wi nu ega. Först sedan wår ungdom sålunda med förstånd och hjerta fattat det heliga begreppet af ett Fädernesland, det man då werlligen älskar högst på jorden, må man meddela den äfven kunskapen om andra folk, deras öden, seder och wisdom: den ffall då ej deraf willas bort från gamla Swerige, wekligt suckande efter Söderns inbillade företräden eller Amerikas prisade sällhet. Nej, må wi lära of utlänningen, men behalla wårt eget! Forts.)