Gotlands läns nya tidning – 31 oktober 1861, sida 3

anden alldeles förwillad och bortkommen, wårt folk hade fullkomligt tappat den historiska tråden af sin folkeliga utweckling och grep som ett barn allt begärligare och wildare efter allt utländskt, sanslöst för allt icke Swenskt och fom war pa modet, men tärringaktigt och löjligt, och detta uti allt, i afseende på klädedrägt, seder, nöjen, konst, talesätt, läsning, mat och dryck samt landets ftys relsesätt, utweckling, o. s. w.: allt skulle wara Franskt, Tyskt, Engelskt, Amerikanskt, men för all del icke Swenskt! Med detta folk-förderf följde och städse blygsel för tarflighet och ärligt arbete, ett högfärdigt storlefwerne öfwer Landets tillgangar och en allmän missbelatenhet med fin ställning, hwarur mar gerna wille tränga fig upp i ett högre stånd, föraktande sitt eget. Och sålunda har all wår Swenska folkegendomlighet hållit på att gå under och förswinna. (Forts.)