Gotlands läns nya tidning – 4 juli 1861, sida 3

(nsändt). 0 . Våra Minnen! Sång, tillegnad H. K. H. Prinsessan EUGENIE! Vi ålska forntiden, den ädelt sköna, Som skänkt oss minnen, stora såsom dygden! Du kommit hit — det är att oss belöna, För kärleken till Hemmet — Fosterbygden. Du kommit hit till Gutalandets stränder: Furstinna! välkommen till våra dalar! Vi älska Dig och flydda minnen sänder En helsning ock till Dig från högre salar. Vi älska Dig och bedja att ditt hjerta Må vara öppet för det Gotländskt sköna; Och detta är väl litet — jag det ser med smärta, Men äfven blomster frodas i det gröna. Och Du är blomman, kär för Gotlandsjorden — Kär äfven för en hvar med öppet sinne; Det ligger intet smicker uti dessa orden, Blott sanning och för Dig ett vördadt minne. Välkommen till ditt Fridhem Kungadotter — Sök helsa uti Österhafvets vågor; Och huru än må delas ödets lotter — Hos oss Du finner hjertats kärlekslågor! Tag mot min sång! den enkel är, men gjuten Ur hjertats djup — väl sannt der skönhet fattas, Men Kopparmalmen från graniten bruten Rätt ofta mera högt än glitterslenen skattas. x x Gamla Gotland! sök ur minnets hvimmel Fordna tiders skönhet, makt och ära: Öfver Dig än hvälfver samma himmel, Som Dig storhet, välde gaf att bära. Du var rik! den gamla Hansestaden Sände, öfver ofta stormfylld yta Sina skepp och för den längsta raden Utaf Hansefartyg kunde Wisby skryta. Du var mäktig — dina lagar följdes Af den kända, handelsborna verlden. Dina vackra stränder endast sköljdes, För att föra rikdom hem till fria härden. Kom så en tid då strid och sorger höljde Den gamla, goda Gotlands fosterjorden; Och uppå dessa dystra tider följde En framtid, hittills sällan känd i Norden: Våld, tyranni, betryck, förfall och sorger Var Gotlands lott — en bild af menskolifvet; Och att dess gamla, sköna, fasta borger Förstöras skulle, var af ödet skrifvet. En tid kom sedan, glad för alla Gutar, Då Sverige, rätta, gamla Fosterlandet Tog Gotland an — och dermed våldet slutar Och starkare är fastgjordt Svenska kärleksbandet. Vi älska Sverige, som ett barn sin moder Och tacka Ilenne för den skänk Hon gjfrit: En idel skänk, då från sin höga broder Furstinnan rest och hos oss Gutar har förblifvit. L. KN. —— — ——— — — .X.. s—Xzr—— UUU—