— Karlen som jag talte med är en hästskojare och heter Morman, jag gjorde upp med honom, om hans unga sto, som jag skall köpa, bara jag får sälja mitt gamla. Det är alltihop, jag ser att mor sprungit med limstången. Hon har läst i Folkets Röst om de der mormonerna. Först efter en lång stund lät gumman öfvertyga sig om sitt misstag och då upplöstes tvedrägten i en öm försoning inför kyrkorådet. iA —