Denna undervisnings-anstalt, som egentligen heter Fnuntimmers-Samfundets i I isby Slöjd-Skola för fattiga flickor, grundades genom Landshöfdingskan Frih:n A. M. Cederström 1823 och har många år haft understöd af Drottning Desideria samt sednast erhållit en gåfva af Princessan Eugenie; och dess hufvudsakligaste donationer äro gjorda af Förste Landtm. A. J. Lallör, Rådman Schwartz, Fröken C. Eberstein, Handl. Grubb, d. ä., Consul L. N. Enequist. Barnen voro i början 12 helpensionärer, af de sattigaste föräldrar eller alldeles föräldralösa, som sysselsattes mest med vanlig läsning och något handarbete, samt fingo sitt underhåll medelst matdagar. Elevernas antal uppgick slutligen stundom ända till öfver 30, inberäknadt skolans s. k. egna barn, hvilka inom densamma hade sitt hem med mat, bostad och allt. Skolans första lärarinna var Mamsell Brig. Stenberg; och sedan innehade d. v. Mams. Erika Agren, Mams. Lov. Säve, d. v. Mams. Hanna Ekman och Mams. Elis. Bolin efter hvarandra denna befattning. — Då det nya folkskoleväsendet var intördt, tyckte man redan, att en lässkola för Stadens fattiga flickor var mindre nödig; men dess förändring till en skola allenast för husliga qvinno-slöjder blef först sednare beslutad och satt i verket 1859, då ock inrättningens hela anordning blef alldeles förändrad. Då blef all läsning (utom bön morgon och afton) borttagen, elevernas antal inskränkt till 25 samt deras sysselsättning i skolan uteslutande qvinlig slöjd, såsom att karda, spinna, väfva, sy slätsöm, sticka, m. m., samt rummens dagliga städning; och åtnjuta skolbarnen derjemte på vissa timmar vanlig undervisning i Stadens folkskola. Denna förändring var högst nödig och en välsignad sak, som sikert blir af de lyckligaste följder för utbildande af sann och huslig qvinlighet. Inrättningen åtnjuter allmänt förtroende och har öfverflödigt med arbete. Hvar och en som har sinne för gammaldags seder, för qvinnoflit och hustrefnad samt vet hvad välsignelse, lycka och välstånd allt detta verkar inom hemmet, må göra ett besök i vår Flickskola, der det är en fägnad att se och höra det trefna arbetet och surret af de många väfstolarna, spinnrockarna, nystlarna, kardorna, m. m., satta i flink rörelse af unga, lekande händer. Det är Mams.