Gotlands läns nya tidning – 28 mars 1861, sida 2

Men du måtte väl vara qvar i tjensten, då du åker i en patrons vagn och med hans hästar. Vagn och hästar äro mina, en lön vunnen för ett par års trohet i tjensten. ,Ja-så; nå, enskilde löna sina tjenare hederligare än kronan; jag, kronans tjensteman, får åka på snålskjuts hos dig, f. d. inspektoren. Tackar ödmjukast! Men du kan icke ha endast hästar, du måste äfven ha en gård att föda dem? Jag är på vägen dit, nemligen till min mors gård, hvilken jag måste sköta åt henne. Icke annat, det är ju blott ett bondhemman. Öfvergifver du en så inbringande inspektorstjenst, som du synes hafva haft, för att blifva blott din mors dräng? Mins du icke vår barnalära: Hedra sader och moder, att dig må väl gå. Men hvarför öfvergaf du studierna så plötsligt? Hur blef du så i hast inspektor? Du skulle ju blifva jurist? Så länge min far lefde hade han råd att hålla mig i Upsala; när han dog, fick min mor visst tvenne nådår vid pastoratet, men inkomsterna gingo åt att betala boets skulder; min mor hade i behåll endast det lilla hemmanet, sitt mödernearf. Hon ville uppoffra allt för mig, men jag sökte och sick plats i Skåne först som inform ator, men blef i stället befordrad till inspektor, då patronen upptäckte min håg och duglighet för landtbruket; med honom har jag gjort ett par resor utrikes för att studera landtbrukets sramsteg.