Gotlands läns nya tidning – 28 mars 1861, sida 2

Först till Upsala! Hvart far du? Jag far icke, jag, fattig stackare, som du i en präktig vagn, utan jag är här aflastad som en påse, och kan icke komma längre, förrän nådig hållkarlen behagar. Jag ämnar mig äfven till Upsala, för att söka blidka mina stränga björnar från studietiden. Så sitt upp bredvid mig, jag ser du har icke stor packning! Anbudet mottogs genast med nöje af den resande och efter några minuter åkte de beqvämt framåt Upsala. . Nå, broder Herman, hvad är du nu för tiden? Är du president ännu?4 frågade Halvar leende. Då man förr i Upsala frågade dig, hvad skall du bli, så svarade du alltid: president. Jag är det ännu icke, gunås, svarade Herman, ,men jag är i stället konglig sekter, och anställd i sju embetsverk med ljuspenningar, 20 Rj:dr om året på hvarje ställe, jag har således årlig inkomst af 140 R:dr. Du begriper således att jag har goda affärer. Men hvad är du, min kära krigskamrat? Du ser ut som en brukspatron. Herrarne voro barndomsvänner och hade som samtidiga i Upsala med den öfriga studentbeväringen gjort några dagars krigstjenst uti botaniska trädgårdens ljufliga lunder. Jag är ingenting alls, endast min mors son, men blefve jag instäld för rätta, så finge jag säkert heta s. d. inspektoren.