huruvida Krigsrådet S:s förtjenster i motsatt fall varit lika framstående för allas blickar. Dock lemna vi detta åsido; nog af, han förtjenade det anseende, han åtnjöt; hans gästfrihet i förening med den älskvärda familj, af hvilken han var omgifven, lockade en mängd gäster, så vinter som sommar till hans täcka boning; och vinteraftnarne på Balderslund glömde ingen, som i dem haft lyckan deltaga. Oaktadt hans mer än vanliga förmögenhet, var ingen prakt synlig, hvarken i mat eller dryck, rum eller klädedrägt. Inga paradeller statrum funnos der, och det större förmaket med det derinom befintliga, voro lika öppna och tillgängliga i familjens hvardagslif, som vid mer högtidliga tillfällen. I det ögonblick, som vi taga oss friheten införa läsaren i denna krets, satt i det innersta af dessa rum, uti sin soffa, familjefadren, hvilken nyss hunnit 50-talet af sin lefnad. Hans ansigte, hvarken yngre eller äldre än hans år, egde ingenting anmärkningsvärdt. Bordet, som stod framför honom, var öfverhöljdt at tidningar, och med en serdeles uppmärksamhet syntes han forska desamma. I andra hörnet af soffan satt hans hustru, hvars yttre märkbart liknade den unge officern, som läsaren under namnet Baltzar redan känner. Hennes anletsuttryck var på en gång gladt och öppet, och när nu en hjertlig godhet dermed tycktes para sig, var det i superlativ grad egnadt att vinna förtroende; äfven hon syntes ifrigt upptagen af ögonblickets sysselsättning,