Ack, stormande vind och du hvälfvande våg! En stund ännu hejden er brusande h I lugn låten sjön än sig spegla; Ä Ty hvad Österhafvet har dyrast och bäst, Dess äktaste perla, vår kungliga Gäst, Skall hem ifrån Gotland nu segla. åg,