Gotlands läns nya tidning – 30 augusti 1860, sida 1

Men snart soljer hösten den dyrkades spår; Han har ingen krans kring sitt utslagna hår, Ty oron han bär i sitt sköte: Reen himmelen mulnar, sjön häfver sitt bröst Och snart bleknar lunden vid höststormens röst I bäfvan för härjarens möte.