Gotlands läns nya tidning – 7 juni 1860, sida 3

mens föräldrar och närmaste samt eljest hvar och en samhälls-menniska, verkligen ej något rimligt skäl att förbise skolans bemödanden för slägtets uppfostran. Ty må man ej betrakta skolan blott såsom en enstaka liten del af stats-inrättningen, utan fastmer fatta henne, fostrande Landets ungdom, i en mycket vidsträcktare och högre mening eller såsom hjertpunkten af folkets andliga lif, såsom dess framtida styrka och ljus. Skolan, för att i ungdomen kunna tända den heliga elden för allt högt, allvarligt och sosterländskt, får då ej hemma ynglingarnas kroppsutveckling och trötta deras unga sinnen med döda minnes-lexor, utan hon skall uppfostra dem till förnuftiga, fosterlandsälskande och nyttiga Svenska medborgare; hvilket ingalunda kan vinnas endast genom boklärdom, utan (hvilket ock nu till det mesta har skett) derigenom att hon omgifver de unga med de föremål och lemnar dem de medel, som elda dem till upphöjda känslor och gagneliga handlingar i framtiden. — För att inom undervisningsverket kunna utveckla ett allmänt begrepp af Fädernesland och ädel mensklighet, är en skola i landsorten (som man någongång kallat ett provins-universitet) af en ofantlig vigt; och derföre bör ock läroverket (såsom vårt här i Wisby), utom att hafva det för ungdomen angenäma af grönska, lek-plats och fäktsal samt de vanliga läro-medlen, samla inom sina murar allt hvad Gotland af folk och land eger för sig eget och märkligt, d. v. s. folkländskt, hvilket vi alla dock mest älska. Så skall vår skola väl få allt rikare samlingar af Gotlands natur-alster, djur, stenar, skeletter, fossila växter och kräk, fornsaker, handskrifter, m. m. Och hvar och en Gotlänning, allt mera lifvad för det allmänna och den offentliga bildningen, lemnar nog gerna, hoppas vi, sina små samlingar till läroverket, Landets plantskola, sålunda slutligen bildande ett g. k. museum, ett ,Guta al ting (alla Gutars ting), der vår ungdom och vi då kunna se och glädjas af vårt lilla lands stora skatter, eller Gotland i kort sammanfattning. — Skedde det så öfver hela Sverige, skulle vår ungdom i en sådan krets, der allt talade till hjerta och själ, då fostras af den rätta moders-mjölken, och det skulle väcka en friskare fosterländsk fägring i Fäderneslandets hela tanke lif, skaldskap och konst: den, som ej känner sin egen landsort, han kan ej heller fatta sitt Fädernesland, hvilket hvar och en skall ställa högre än allt annat på jorden! Det är med dessa välvilliga ord om den offentliga undervisningen i allmänhet och värt Elementar-läroverk uti Wisby isynnerhet, hvarmed vi, äfven för vår del, velat uppmana allmänheten till lifligare deltagande för skolan, dess ungdom, arbete och ändamål, samt särdeles de ungas föräldrar och närmaste anhöriga, att nu och allt framgent ofta med sin närvaro hedra och uppmuntra läroverket, åtminstone vid dess examina och slut-högtidligheter. — Och skulle vi i afsseende på vår skolas verksamhet, hållning och framtida utveckling till ett bättre hafva målat med allt för ljusa färger och i något fall dömt orätt, så tro vi dock, att dess lärare, i medvetande af att hafva försökt göra sin pligt, kunna i lugn afvakta ett billigt bedömmande.