Gotlands läns nya tidning – 24 maj 1860, sida 2

Den broderade näsduken. (Slut fr. föreg. N:o.) Den lilla intagande Claras skyddlingar hade han emellertid dragit försorg om. Modern hade han skaffat till portvakterska i ett af de smärre hotellerna vid Champs Elystes och dottern gick i den bästa syskola i Paris. Grefve de Blanct var borta i tre år. Hans diplomatiska uppdrag förmådde dock icke taga hans själ så helt och hållet i anspråk, att ju icke minnet af den der balen hos engelska ministern rätt ofta sysselsatte honom. Man glömmer vil en skön för en ännu skönare, en snillrik för en ännu snillrikare; men en god handlig lemnar varaktigare spår, just emedan den icke har att göra med ögonen, icke heller med förstånd, utan med hjertat. Så snart grefven återvändt till Paris, beslöt han att åter börja sina efterspaningar, ty han hade icke låtit.skrämma sig af alla de förra fåfänga försöken. Då han en dag, väl för hundrade gången, betraktade Claras näsduk, upptäckte han hvad han hittills icke upptäckt, nemligen midt ibland de fint broderade blommorna en liten ruta af genombrutet arbete, hvari ett vapen var tydligen utarbetadt. Det var en ljusstråle för Horace och han skyndade att hos en vapengravör skaffa sig upplysning. Han fick då veta att detta vapen tillhörde