Gotlands läns nya tidning – 2 mars 1860, sida 3

Ryska hufvuden. De kejserliga gardesgrenadiererna bröto först öfver vallen. De Finska artilleristerna kring batteriets tvenne yttersta kanoner slogo med laddstakar och sablar omkring sig, men grenadierernas bajonetter kastade dem öfver ända. I detta vigtiga ögonblick kastade Sandels en blick på öfverstlöjtnant Fahlander, som stod vid hans sida. ,Låt Malms och Dunkers kompanier rycka fram ooh afslå stormen! Som en blixt flög Fahlander, efter denna befallning, till de väntande krigarne, hvilka redan stodo uppställde, med gevären färdiga och med hvarje öga spändt på anföraren. ,Gossar! ropade Fahlander, ,fäll bajonett! Framåt! ned med de hundarne! Ett vildt hurrarop skallade från veteranernas läppar; deras linie satte sig i rörelse; hvarje steg ökade deras fart och med örnens hastighet rusade de jemte Wasa-regementet, (tillsammans blott 600 man) på grenadiererna, hvilka genast slungades tillbaka i löpgrafven, som nu var full med fiender. Men Finnarne stannade icke blott på vallen. Åsynen af den fiendtliga massan retade blott ännu mera deras stridslystnad. ,Framåt! gå på! hördes officerarnes röster dundra. Då skallade ett förnyadt hurrarop och i detsamma störtade de sig ned på sienden, hvarvid massor af Ryska krigare kastades öfver ända. En hvar af de Savolaxska bajonetterne färgades härvid af blod. Ingen förskoning begärdes — ingen gafs. Der bajonetten bröts, slogs